Antibiotikabehandling vid bakteriella sjukdomar

platt
Jorden var platt länge tills man upptäckte att den är rund

Några jämförelser mellan olika bakteriella sjukdomar
I detta inlägg jämför jag kortfattat några olika behandlingsrekommendationer avseende tre bakteriella sjukdomar.

Det vetenskapliga underlaget varierar minst sagt
Där vetenskapligt underlag i stort saknas (evidens 1 av 4 enligt SBU) – Borrelia – anser en del läkare att de behandlingsrekommendationer som Sverige har är fullt tillräckliga. Det finns en läkare som tagit till sig modern evidens. Han riskerar nu att bli av med sin läkarlegitimation.

Ingen kan övertyga mig om att en obehandlad/otillräckligt behandlad person som smittats av borrelia och dessutom blir sjukare och sjukare enbart har restsymtom, bara för att en viss tid har passerats. Det är direkt fel.

Nåväl nu tittar vi lite närmare på TBC, Syfilis och Borrelia, hur man gör för att komma tillrätta med dessa sjukdomstillstånd.

Tuberkulos (TBC)
Latent tuberkulosinfektion uppstår när en person är smittad med TBC-bakterier men inte ännu har symtom och kan därför inte överföra bakterierna till andra. Men om bakterierna blir aktiva, kommer personen att utveckla sjukdomen och kan också spridas till andra.

Behandlingstid är 6-12 månader med flera olika antibiotikaläkemedel
TBC behandlas framför allt med antibiotika. Det gäller såväl lungtuberkulos som TBC i andra delar av kroppen. Det är nödvändigt att kombinera två eller flera läkemedel för att minska risken för att bakterierna utvecklar resistens. Patienten börjar sin behandling med läkemedlen isoniazid och rifampicin i kombination. För ännu effektivare terapi läggs pyrazinamid till som tredje medel under de två första behandlingsmånaderna.

Uppföljning
Bakterieodlingar sker efter behandling för att se om infektionen är utslagen. I väntan på svar från bakterieodlingen och på besked om resistens får patienterna även etambutol. Terapin blir då så effektiv att den totala behandlingstiden kan förkortas från tolv till sex månader.

Det tog 40 år att godkänna behandlingsformen
Behandlingen är den enda standardiserade och vetenskapligt beprövade för att bota TBC och det krävdes mer än 40 års farmakologiska försök för att hitta den rätta kombinationen. Först därefter kunde världshälsoorganisationen WHO slutgiltigt godkänna den sex månader långa intensivterapin.
Källa

Syfilis
Syfilis är en sjukdom som är besläktad med borrelia då bakterierna är i så kallad spiroketform. Syfilis delas in i olika stadier:
Stadium 1 (2-8 veckor – primär)
Stadium 2 (ytterligare 3-6 veckor – sekundär)
Stadium 3 (efter flera års infektion – tertiär)

Diagnosen latent syfilis ges då serologiska tester visar på infektion samtidigt som kliniska symtom saknas. I USA beskrivs den vidare som antingen tidig (mindre än 1 år efter sekundär syfilis) eller sen (mer än 1 år efter sekundär syfilis). I Storbritannien används ett gränsvärde på två år för tidig och sen latent syfilis. Tidig latent syfilis kan innebära återfall av symtom. Sen latent syfilis är asymtomatisk och inte lika smittsam som tidig latent syfilis.

Behandling
Långtidsverkande penicillin intramuskulärt vid stadium 1 och 2 eller intravenöst i stadium 3. Vid penicillinallergi ges doxycyklin.

Uppföljning
Uppföljning under 1 år efter tidig syfilis och 2 år efter sen syfilis.
Källa

Borrelia
Behandlingsriktlinjerna i Sverige saknar modern evidens. Enligt gällande svenska rekommendationer behandlas borreliainfektion med antibiotika i 10–14 dagar. Då bör tilläggas att Borrelia är tämligen lätt att behandla kort tid efter smittotillfället. Det finns däremot inga särskilda behandlingsriktlinjer i de fall infektionen varat över längre tid. Vid neuroborrelios kan man få 14-20 dagars behandling.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har undersökt om det finns evidens för längre tids behandling med antibiotika, men då enbart utgått från 20 dagars behandling som ”längre tids behandling”. Man ska då veta att 20 dagar i dessa sammanhang, utifrån modern vetenskap och beprövad erfarenhet inte är en längre tids behandling (jmf ILADS behandlingsrekommendationer som antagits som nationell standard i USA). Dessutom framgår inte hur länge försökspersonerna haft infektion.

Oaktat att de inte kunde styrka att 20 dagars behandling är effektivare än 10-14 dagars behandling konstaterade SBU att det vetenskapliga underlaget anses otillräckligt och skriver följande i i sin slutsats: ”Det behövs bättre forskning om lämplig behandlingstid. Nytta och risker måste jämföras i välgjorda studier.” – Ingenting har hänt och denna rapport är 3 år gammal.
Källa

Provtagnings- och behandlingsmetoder för Borrelia bör utvecklas
Osäkra provtagningsmetoder och obefintliga behandlingsmetoder i de fall infektion varat över längre tid bör ingen anse vara acceptabelt. Mitt förslag är att validera fler moderna borreliatest, exempelvis Elispott LTT Borrelia och urinprov som Nanotrap. Därutöver bör ILADS behandlingsriktlinjer antas så snart det går.

ILADS
Punkt 2d i ILAD:s behandlingsrekommendationer, International Lyme and Associated Diseases society, som nu antagits som nationella riktlinjer i USA :
Recommendation 2d
”Clinicians should continue antibiotic therapy for patients who have not fully recovered by the completion of active therapy…”.

ILADS-konferens i Helsingfors den 9-10 juni
Den 9-10 juni anordnas en konferens av ILADS i Helsingfors. Det vore bra om så många svenska forskare och läkare som möjligt kan anmäla sig och åka dit.
Läs mer här

Läs mer om Sveriges osäkra provtagningsmetoder avseende borrelia

Om Mats Lindström

Jag heter Mats Lindström och min fru är svårt sjuk i ME/CFS sedan 2008. Jag lägger ner en stor tid av min fritid på att försöka finna bra symtomlindring och helst botemedel mot sjukdomen. Det viktigaste i det arbetet tror jag är att synliggöra sjukdomens allvarlighet, att få politiker, forskning och sjukvård, men även allmänheten att förstå vikten av att hjälpa denna patientgrupp som lider oerhört - både av sjukdomen och samhällets okunskap. Min förhoppning är att en biomedicinsk forskning värt namnet kommer igång i Sverige. Jag driver några egna Facebook-grupper där den största heter Databas ME/CFS. Medlemmarna består av både ME/CFS-sjuka och anhöriga från bl a Sverige och Norge. https://www.paypal.com/cgi-bin/webscr?cmd=_s-xclick&hosted_button_id=REC8VA5SSABBS

En kommentar

  1. Anna-Kari Andersson

    Ja Mats, vi hoppas alla läkare och forskare åker på ovanstående konferens. Du skriver så tydligt och intressant. Du jämför adekvata sjukdomar med varandra. Du ser likheter och kan dra paralleller. Jag önskar att de som med mångåriga medicinska kunskaper, får syn på det du ser och har modet att stå upp förr den kunskapen/Anna-Kari

    Gillad av 1 person

  2. Lars W

    Intressant och talande jämförelse Mats!

    Ursäkta att jag blir lite cynisk nu men…
    Angående konferensen i Helsingfors så får vi antagligen snart se något syrligt blogg-inlägg från barnläkaren i Mölnlycke likt det han gjorde mot NorVect-konferensen (där han dock fick svar på tal av arrangören). Antagligen är det ganska svårt för svenska läkare att åka på dessa konferenser utan att bli attackerade av sina allvetande kollegor. Jag såg ett inlägg någonstans på nätet att Dr. Horowitz hade hållit workshop i Belgien kring MSIDS-modellen (hittar tyvärr inte länken nu). Läkare från i stort sett varje EU-land (inklusive Norge, Danmark och Finland) deltog. Tyvärr verkade svenska läkare helt ha lyst med sin frånvaro. Vad säger man? Svenska läkare har redan nått klimax på området och har inget behov av utveckling?

    Gillad av 1 person

    • ILADS är ändå vetenskapligt befäst och de har gjort mångfalt fler forskningar än vad Sverige kan drömma om. Så de som uttalar sig negativt gör enbart bort sig.

      Visst är konservatism och stolthet inblandat Lars W.

      Gilla

  3. Du åker väl till Helsingfors?

    Gillad av 1 person

Lämna en kommentar