POTS – en autoimmun sjukdom?

POTS (postural ortostatisk takykardisyndrom) innebär ortostatisk intolerans
Symtom  uppträder när man reser sig upp från sittande eller liggande läge. Det lindras ofta genom att ligga ner. POTS leder bland annat till förhöjd puls, symtom på hjärtklappning, trötthet, motionintolerans, illamående, problem att koncentrera sig, svimningskänlsa och känsla av skakningar. Allt detta som påverkar POTS styrs av autonoma nervsystemet.

Autonoma nervsystemet
Autonoma nervsystemet består av det parasympatiska respektive sympatiska nervsystemet. Det är kroppens nervsystem som vi inte själva styr över.

Såvitt jag förstått ska det råda någon slags jämvikt mellan båda systemen. Det parasympatiska ska vara mer aktivt när man sover och det sympatiska mer när man är vaken. Många organ i kroppen har samma celler som styrs av dessa två nervsystem, det betyder att de har motsatt verkan. Samma cell kan inte både aktiveras och vara overksam samtidigt.

När övervikt ligger åt det parasympatiska hållet råder harmoni, när övervikt råder åt det sympatiska hållet råder aktivitet. Om det parasympatiska inte alls är särskilt aktivt ställs kroppen in på kamp. Det är så att säga gasa eller bromsa, en on- eller offeffekt.

En del tyder på att många med POTS lider av en autoimmun sjukdom
Det kan vara acetylkolinreceptorer som angrips av kroppens immunförsvar. Detta leder till brist på acetylkolin. Eftersom det är signalsubstansen i det parasympatiska nervsystemet kan det förstås inte fungera som det ska.
,
Det kan även vara adrenerga receptorer som angrips av kroppens immunförsvar. Detta är inte helt ny information. Tidigare fynd har visat problem med receptorer och obalanserad noradrenalin. De nya upptäckterna visar dock att det är en autoimmun attack mot receptorställen. Adrenerga receptorer är receptorplatser som är involverade i utsöndring av noradrenalin och adrenalin och därmed reglerar det sympatiska nervsystemet.

Därför är det viktigt att det råder någon slags jämvikt mellan både acetylkolin, noradrenalin och adrenalin.  Ja, säkert även flera andra signalsubstanser som är involverade. Om kroppens immunförsvar angriper receptorerna som styr något av dessa system, eller kanske båda, blir det förstås problem med det som man inte kan styra med vilja.

Om en person med POTS gör lite mer än vad de kan göra så verkar det som att det sympatiska nervsystemet körs igång för fullt. Det utsöndras för mycket adrenalin och noradrenalin. Det borde väl innebära att det blir längre återhämtningstid? Rent teoretiskt skulle ansträngningsutlöst försämring (Post-Exertional Malaise, PEM), kunna bero på POTS.

När det sympatiska nervsystemet aktiveras medför det bland annat att

• pulsen ökar
• hjärtat pumpar kraftigare
• blodcirkulationen omfördelas så att blodflödet till muskulaturen ökar
• blodcirkulationen minskar till hud och inälvor
• blodtrycket ökar
• luftrören vidgas så att det går lättare att andas
• blodsockernivån ökar så att man får extra energi
• pupillerna utvidgas
• svettningen ökar
• tarmrörelserna minskar
• matsmältningen sätts på sparlåga

Det kan även finnas svårigheter eller störningar i svettning, temperaturreglering och tarm och blåsafunktion (rörlighet, irritation, etc). Det kan göra att man inte kan utöva någon aktivitet eftersom det kan orsaka svimningsanfall eller yrsel.

Studier
En studie i Journal of American Heart Association fann att patienter med POTS hade förhöjda antikroppar mot adrenerga receptorer. Detta är inte helt ny information där tidigare fynd identifierade problem med receptorer och obalanserad noradrenalin. De nya upptäckterna visar dock att det är en autoimmun attack som sker på receptorställen. Adrenerga receptorer är receptorplatser för katekolaminer (noradrenalin och adrenalin) som är involverade med tonen och reglering av det sympatiska autonoma nervsystemet. Denna antikroppsaktivitet tros ändra receptorstället funktion som förmedlar verkningarna av adrenalin föreningar. Denna förändring leder till en uppbyggnad av norepinefrin i blodomloppet och resulterar i takykardi och andra symtom på POTS. De inte identifiera specifika trigger, men som vi vet med autoimmuna problem, ofta finns det många möjligheter. Dessa resultat ger starka bevis för att POTS är i sig en autoimmun sjukdom.

De med POTS har frekvent även andra autoimmuna sjukdomar
En studie publicerad i Neurology April 2015 av Mayo Clinic identifierade också förändringar i antikroppsnivåer hos patienter med POTS. Forskarna fann att åtminstone en tredjedel av patienterna med POTS även hade antikroppar som attackerar andra specifika organ. De flesta av patienterna med POTS hade IgG-antikroppar som är specifika för sköldkörteln eller till magsäckens parietalceller. Magsäckens parietalceller behövs för magsyraproduktion och även för att hjälpa till med absorptionen av vitamin B12. De flesta av patienterna i studien var kvinnor.

2005 upptäckte forskare att en typ av medicin som heter acetylkolinesterashämmare skulle kunna förbättra POTS-symptom. När patienter fick medicinen blockerades nedbrytningen av acetylkolin och symptomen förbättrades markant inom bara några timmar. De visste inte exakt varför , bara att det hjälpte.

Tio år senare i maj 2015, fann forskarna ytterligare information som leder till en helt ny värld av förståelse. Även om det är en liten studie, är informationen fantastisk och lovande. Forskarna tog ett prov av bindväv (fibroblastprov) från en patient som hade POTS. Patienten hade låga blodnivåer av kolin och betain. De jämförde kolintransport , fettbalansen i cellerna och mitokondriefunktionen i cellerna hos POTS-patienter med friska personers celler.

Den kolintransportörliknande proteinbärare (CTL1 / SLC44A1) och budbärar-RNA (mRNA) var 2-3 gånger lägre i POTS-cellerna och kolinupptag minskades med 60 procent. Bristen på kolin satte ned mitokondriernas funktion. Detta sågs som en minskad i förmågaa att använda syre, försämring av förbränning av glukos och reducerad elektrisk aktivitet i mitokondrierna. När POTS-cellerna behandlades med kolin, vände den inaktiverade reaktionen.

Denna studie är den första i dess slag i att demonstrera den störda kolintransporten, förändrade cellmembranfunktioner och nedsatt mitokondriefunktion.

Forskarna rekommenderar att kolin kan vara ett alternativ för patienter som kämpar med POTS.
Källa 

Myastenia Gravis (MG)
Detta med diagnoser är inte alltid lätt, ibland går symtomen in i varandra. Myastenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom som kännetecknas av muskelsvaghet och trötthet har vissa likheter med ME/CFS. Sjukdomen orsakas oftast av antikroppar som fäster vid och blockerar acetylkolinreceptorer vid den neuromuskulära förbindelsen, precis det man funnit hos undergrupper med ME/CFS.

Över hälften av CFS-patienter hade autoantikroppar mot acetylkolinreceptorer
Redan 2003 genomfördes en studie på 60 patienter med CFS som visade att drygt hälften hade autoantikroppar mot CHRM1 (muskarinerga acetylkolinreceptorer). Patienterna med autoantikroppar hade en signifikant högre medelpoäng av ”känsla av muskelsvaghet” än negativa patienter.
Källa

I en större studie hade en knapp tredjedel autoantikroppar
I en större studie från förra året undersöktes 268 tyska ME-patienter med 25 st ME-patienter från Norge. De i Norge fick rituximab och man kontrollerade deras värden före och efter. Hos de patienter som fick rituximab minskade förhöjt β2 och M4-receptor-autoantikroppar avsevärt hos de patienter med kliniskt svar, men inte hos de som inte svarade på behandlingen.

Forskarna i studien menar att de har bevis för att 29,5% av patienterna med ME/CFS har förhöjda antikroppar mot en eller flera M-acetylkolin och p-adrenerga receptorer som är potentiella biomarkörer för svar på ”B-cellsnedbrytande” behandling. Föreningen av autoantikroppar med immunmarkörer tyder på att de aktiverar B- och T-celler som attackerar p-adrenerga och M-acetylkolinreceptorer. Dysreglering av acetylkolin och adrenerga signalering (receptorer till adrenalin och noradrenalin) kan också förklara olika kliniska symptom för ME/CFS.
Källa

Övriga källor
http://www.researchweb.org/is/vgr/project/5271
http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/?ar=True