Råd till svenska infektionsläkare – vilka infektioner ger vilka symtom?

Det är svårt att särskilja vilken infektion som i första hand bör behandlas
En svårighet med Lyme disease, vilken kan leda till en multisystemisk sjukdom orsakad av flera olika patogener, är att veta vilka patogener som orsakar vilka symtom. Det är inte minst viktigt att känna till detta då den tillgängliga diagnostik som finns avseende borrelia, babesia, bartonella m fl,  generellt har mycket låg sensitivitet. Det överlåter åt läkaren att utifrån klinisk bild (symtom) avgöra vilken eller vilka infektioner som är mest sannolika. En del infektioner är viktigare än andra att behandla då immunförsvaret normalt sett ska kunna hantera enstaka infektioner. Därför är det viktigt att veta vilken infektion som faktiskt trycker ner immunförsvaret mest och gör så att man aldrig blir frisk.

Det handlar inte enbart om Borrelia. Borrelia är inte lika aggressiv som vissa andra infektioner. Däremot är borrelia en mästare på att undvika immunförsvaret. Men att enbart bli smittad av borrelia gör, vad jag erfar, sällan att någon blir kroniskt sjuk. De som blir kronisk sjuka har oftast drabbats av flera infektioner, samt att oppurtinistiska infektioner uppstår, dvs reaktivering av sådana infektioner man tidigare haft. Eftersom immunförsvaret trycks ned av borrelia blir man mer mottaglig för miljögifter, tungmetaller och inte minst mögel!

För att få veta lite mer bör ni lyssna på Dr Wayne Anderson den 19 juni. Här nedan skriver jag en sammanfattning om vad han kommit fram till.

ILADS-läkaren Wayne Anderson har kommit en bra bit på väg
Ni kan lyssna på honom gratis på måndag den 19 juni i Chronic Lyme Disease Summit 2

Dr Wayne Anderson har lärt sig genom mångårig klinisk erfarenhet att varje patogen orsakar en viss uppsättning symtom i kroppen. Han kan lätt identifiera vilka infektioner patienten drabbats av genom att analysera symtomen. Han beskriver här typiska symtommönster av sex av de vanligaste Lyme-relaterade infektionerna. Han uppmuntrar  även läkare att hänvisa till detta avsnitt när de försöker identifiera vilka infektioner som är dominerande hos patienten.

Dessa symtommönster bör endast användas som en riktlinje för diagnos eftersom det inte finns två människor som har exakt samma symtom. De kan variera från person till person. Nervgifter (neurotoxiner) från dessa infektioner orsakar alla inflammation i hjärnan och nervsystemet och därmed liknande symtom och äventyrar kroppens funktion på liknande sätt. Ändå har varje mikrob ofta sina egna unika egenskaper.

Att förstå de olika symtommönster som mikroberna orsakar är särskilt viktigt eftersom laboratorietester inte är tillräckliga. Diagnos kan också kompliceras av det faktum att människors immunsystem reagerar olika på infektion på grund av levnadssätt (stress), metaboliska styrkor och svagheter. Läkare bör därför leta efter mönster hos sina patienter och alltid utgå från att behandling av dessa patienter snarare handlar mer om nyanser av grått än svart och vitt.

Babesia – Andnöd och ångest
Babesia påverkar främst hjärnan och autonoma nervsystemet. De första orden som en patient med aktiv Babesia -liknande organism säger är att  vederbörande inte kan fokusera eller tänka. Den kognitiva funktionen äventyras avsevärt, och humöret är nästan alltid påverkat. Både depression och ångest är mycket vanliga. En person med Babesia har en hel del känslomässig omvälvning. Rädsla är ett dominerande symtom.

Babesia kan påverka det autonoma nervsystemet, som är ansvarigt för en stor del av de ”automatiska” funktionerna i kroppen, dvs ej viljestyrda såsom hjärtslag, andning, etc. Detta innebär att kommunikationen mellan hjärnan och kroppen påverkas, så att eventuella fysiska symtom som patienter har från Babesia kan relateras mer till autonoma nervsystemet dysfunktion. Babesia kan orsaka postural ortostatisk takykardi syndrom (POTS), ett skenande hjärta i vila och/eller en oregelbunden hjärtrytm och ett tungt bultande hjärta på natten, men problemet är inte i hjärtat. Problemet är att det autonoma nervsystemet inte fungerar korrekt.

Andnöd är också vanligt, eftersom människor med Babesia inte kan reglera sin syremättnad ordentligt på grund av problem i det autonoma nervsystemet. Det är därför vanligt med en känsla av ”air hunger”.

Ytterligare symptom är svettningar och frossa. Personer med Babesia fryser ofta. Temperaturregleringen är också relaterat till autonoma nervsystemet som är dysfunktionellt. Ofta kan man frysa när man går till sängs, men vakna av att det är kokande vamt och sängkläderna blöta av svett.

Sömnlöshet är vanligt då Babesia påverkar sömncentrum i hjärnan. Andra symtom är dimsyn och tarmproblem. Det är även vanligt med att kunna urinera eller att man har problem med inkontinens.  En dominerande Babesia -infektion kan också påverka vissa områden i handleder, händer, vrister och fötter som kan vara stela och temperaturkänsliga.

Babesia orsakar i allmänhet inte smärta i kroppen. Om en person har smärta är det oftast på grund av annat.

(Egen notering – han nämner inte mjölksyra som ett igenkänningstecken för babesia. Det kan man även få av många andra infektioner, men eftersom de röda blodkropparna transporterar syre och det är just dessa blodkroppar som parasiteras torde det vara logiskt med att en större mängd laktat bildas istället för ATP vid brist på syre i mitokondrierna. De ILADS-läkare jag tidigare diskuterat detta med har sagt att det är vanligt med mjöksyrekänning vid babesiainfektion.)

Bartonella – Ömhet i fotsulor, brännande smärta och humörsvängningar
Många människor är infekterade av Bartonella. Veterinärer menar att 80 procent av alla huskatter bär på Bartonella. Loppor biter katter och infektera dem. Smittan överförs sedan lätt till mäniskor från katt. Bartonella är därför troligen den vanligaste av vektorburna co-infektioner.

Människor med aktiva bartonellasymtom har mycket mer smärta än människor som har övervägande babesiarelaterade symtom. Det första de säger är oftast ”Du måste hjälpa mig med min smärta.” Det mest kännetecknande symtom för Bartonella är känslighet och ömhet i fotsulorna, särskilt fotsulan närmast tårna, dvs inte hälen. De har ofta ont i sina leder och bindväv.  Värken sprids till andra delar av kroppen. Patienter med aktiv bartonella kan ha smärta i sitt knä som sedan vandrar vidare till exempelvis vänster armbåge.

Generaliserad smärta i kroppen, eller smärta som är intensiv och svår är ofta relaterad till Bartonella. Både Babesia och Bartonella orsaka huvudvärk, men huvudvärk orsakad av Bartonella är värre.  Huvudvärk vid babesia orskar mer en känsla av ett tryck än smärta i huvudet.

Huvudvärk vid Bartonella är ofta koncentrerad till baksidan av huvudet och även nacken.

Personer med aktiv Bartonella kan bli lättirriterade och oroliga, vilket kan leda till depression. Många människor med Bartonella kan vara feldiagnostiserade i bipolär sjukdom på grund av deras varierande stämningar.

De flesta fall av gastrit som inte orsakas av Helicobacter pylori är infektioner orsakas ofta av Bartonella, som är den näst vanligaste orsaken till detta tillstånd. Det kan irritera magen så att man förlorar sin aptit och/eller får halsbränna.

Bartonella kan orsaka lätt återkommande halsont. Man vaknar ofta med halsont, vilket brukar gå över under dagen.

Bartonella irriterar blåsan och kan orsaka täta urinträngningar, eller andra kroniska inflammatoriska tillstånd i urinvägarna.

Bartonella kan även orsaka feber, men för att kunna få feber måste man ha ett relativt fungerande immunförsvar, så alla får inte feber.  Det är ändå vanligt förekommande att man känner sig varm.

Bartonella kan påverka ögonen och orsaka konjunktivit, eller inflammation i det yttersta skiktet av ögat, vilket resulterar i irriterade, torra röda ögon, såväl som andra ögonproblem.

Bartonella orsakar mer hudrelaterade problem än andra infektioner. Röda band eller bristningar på huden är vanliga, liksom acne och andra hudproblem.

Bartonella ”bor” i levern och mjälten och äventyrar deras funktion. När levern och mjälten är inflammerad, påverkas filtreringskapaciteten i blodet, vilket resulterar i tjockt blod. Personer med Bartonella kan ha något förhöjda leverenzymer på laboratorietester. Exempelvis kan ALT vara precis utanför det normala området.

Inflammation som Bartonella orsakar i lever och mjälte kan äventyra kroppens avgiftningssystem på ett avgörande sätt. När mjälten äventyras kan lymfkörtlarna även bli svullna, som orsakar att flödet i det lymfatiska systemet blir långsamt.

Borrelia –  Ospecifik smärta och trötthet vanligt
Borrelias symptommönster är lite svårare att definiera, eftersom denna organism inte är lika aggressiv som de andra. Det särskiljande symtom som borrelia orsakar är trötthet. Människor som har aktiv Borrelia tenderar att ha mer trötthet än de vars dominerande symtom beror på Bartonella eller Babesia. Alla infektioner orsakar dock utmattning, som är närvarande inom hela familjen av neurotoxina infektioner, men Babesia och Bartonella orsakar mer rastlöshet, medan människor som i första hand har borreliasymtom är ofta mer trötta.

Borrelia orsakar smärta, men smärtan är mycket mer diffus och spridd över hela kroppen. Det är ofta mer muskelrelaterade och fibromyalgiliknande smärta, än ledsmärta som är vanligast vid bartonella.

Det finns ett fåtal patienter, färre än 10%,  som har artrosliknande symtom och inflammation i lederna.

Symptomen på Borrelia kan vara en blandning av lite av vad som finns i alla andra Lyme-relaterade infektioner. Borrelia påverkar nervsystemet, men det är lite mer ”ghost-liknande” i de symtom som det orsakar, så det är inte så specifikt.

Borreliabakterier är smarta och letar efter gömställen i kroppen; de vill vara osynliga och döljer sig från immunförsvaret. Detta innebär att de inte stannar kvar i blodet under längre tid utan snabbt tar sig till områden med dålig cirkulation, för att undvika att bli attackerat av immunsystemet. Borreliabakterien kan förändra sin form och alternera mellan spiroketen och cystformer som ett sätt att förvirra och gömma sig från immunsystemet.

Mycoplasma – den mest trötthetsrelaterade patogenen
Mycoplasma är en intressant organism som också återfinns hos nästan alla med borrelia. Den är mycket liten, som ett virus, och vissa forskare tror att det verkligen är en korsning mellan ett virus och bakterie. Den orsakar inflammation och smärta.

Personer med dominerande Mycoplasmainfektion kan få migrän eftersom inflammationer irriterar kärlsystemet i hjärnan. De kan även drabbas av IBS eller lungproblem eftersom mikroberna är aktiva på endotheliala slemhinnan i tarmen och lungorna. Man kan äöven ha inflamation i urinblåsan, men kan också orsakas av Bartonella.

Mycoplasma kan orsaka mindre hosta men inte extrem hosta som vid förkylning eller influensa. Mykoplasma kan irritera halsen och orsaka en mindre halsont. Bakterien går även djupt in i kroppen och kan påverka leder, bindväv och brosk. En sällsynt och aggressiv form av Mycoplasma kan orsaka symtom liknande reumatoid artrit (RA) och resultera i allvarlig ledsvullnad.

Vissa forskare tror att Mycoplasma finns i en godartad form hos de flesta människor, och att det är en av biljoner bakterier som koloniserar kroppen. Men när immunsystemet blir nedsatt, och kroppens ”komposthög” blir för full så muterar Mycoplasma till en patogen form och skadar kroppen. Så i stället för att leva i harmoni med oss, börjar den hetsa oss och livnär sig på oss. Borrelia orsakar trötthet, men Mycoplasma är den mest trötthetsrelaterade patogen som finns.

Mycoplasma tycker om att bo direkt under det översta lagret av huden. Så människor med Mycoplasma kan ha en krypande känsla under huden, eller huden kan vara känslig för beröring. Dessutom kan de ha en mängd ovanliga utslag. Eftersom patienter med aktiv Mycoplasma har känslig hud, klarar de inte av att bli masserade.

Mögel – drabbas man av borrelia drabbas man lättare av mögelsjukdom
Mögel påverkar kroppen på samma sätt som de bakteriella infektioner som beskrivits. Dess toxiner fastnar på ytan av cellerna och absorberas in i cellerna, där de orsakar inflammation och cellulär dysfunktion.

De organ och system som påverkas mest av mögel är de självreglerande system i hjärnan och nervsystemet, såväl som det endokrina, gastrointestinala och immunsystemet.

Borrelia och mögel påverkar immunsystemet på samma sätt, och när något av dessa villkor är närvarande i kroppen, blir kroppen mer mottaglig för det andra. Dessutom har 23 procent av alla människor en genetisk känslighet för mögelsjukdom.

Människor som har utsatts för mögel kan påverkas på ett par olika sätt. En grupp som utsätts för en möglig miljö får en omedelbar immunreaktion; de kommer att känna sig yra och de lär sig snabbt att de måste komma ut från den mögliga miljön. Andra får int eden omedelbara effekten och är därför ofta ovetande om att de kan vara mögelförgiftade.

Sambandet med mögeltoxicitet är viktigt för läkare att förstå eftersom det kan orsaka allvarligare tillstånd av sjukdom.

Ett friskt immunsystem och en kropp som inte är genetiskt känslig för mögel är utformad så att mögel inte kan kolonisera i kroppen, men när immunsystemet äventyras av andra bakteriella infektioner som borrelia är det mycket lättare för mögelatt få fäste och kolonisera kroppen. När detta händer, är det mycket svårt att få bort. Mögel producerar gifter, så kallade mykotoxiner, som inflammerar kroppen.

Den som har höga mögeltoxinnivåer kommer att ha symtom som kan vara svåra att skilja från borrelia. Likt borreliabakterien håller sig mögeltoxiner till i cellmembranen och sipprar in i cellerna.

Drabbade kämpar för att ta sig igenom dagen och har låg energi och hjärndimma. Detta mönster är ganska konsekvent. Mögel påverkar också hjärnan och nervsystemet, så att personer med mögelsjukdom får specifika neurologiska symtom. Neuropatier (skador eller problem med nerverna) är vanliga. Symtomen kan omfatta domningar eller stickningar i händer och fötter. Mögeltoxicitet orsakar även depression.

Mögelsymtom kan variera men är alltid värre under våta eller fuktiga säsonger när mögel frodas.

Rickettsia – Domningar, stickningar och fläckig hud 
Rickettsia är en co-infektion som är underskattad av den medicinska gemenskapen. Ehrlichia är en typ av Rickettsiainfektion som de flesta Lymeläkare är bekanta med, men de flesta av oss är inte bekanta med de hundratals andra typer av Rickettsia som kan orsaka sjukdom. Vi har tur med Ehrlichia eftersom det bara finns två arter av denna organism, som vi känner till. Båda går att identifiera med laboratorieprov. Ändå finns det många andra familjer eller arter av Rickettsia som är ganska skadliga där vi idag inte har några laboratorietester.

Rickettsiaorganismer är enklare än den föränderliga Borreliabakterien. De har inte så många olika former som Borrelia varför det är lättare att behandla.

De mest framträdande symptom är muskuloskeletala besvär som domningar, stickningar och ledvärk utöver ömmande muskler.

Personer med Rickettsia kan ha en mängd olika hud och hårbottenutslag. Kännetecknande symptom är utslag på handflator och fotsulor.  Rickettsia orsakar också stillastående, tjockt blod och överbelastad cirkulation, vilket gör att blodkärlen blir inflammerade och resulterar i fläckiga och fläckig hud. Det kan finnas en allmän överbelastad känsla i kroppen. Ödem är vanligt: människor som har svullnader i sina vrister eller svullna ansikten och / eller ögon när de vaknar kan ha överbelastad cirkulation på grund av Rickettsia.

Rickettsia orsakar ofta huvudvärk och kognitiva problem, som svårt att fokusera och koncentrera sig, men inte lika allvarliga problem som de med babesia, som kan ha Alzheimersliknande symtom. Vissa har svårt att fokusera sina ögon och en suddighet beskrivs som  en känsla att de befinner sig under vatten.