FANKIA bör alla med ME och postcovid få testa

Genom en översikt av 17 studier på ME-patienter har några forskare konstaterat följande:

”Nedsatt NK-cellscytotoxicitet förblev den mest konsekventa immunologiska rapporten över alla publikationer. Andra undersökta utfall skilde sig åt mellan studierna.”

Jag kommer även ihåg dokumentärfilmen Unrest där Nancy Klimas sade att hon aldrig sett så ”trötta” NK-celler hos en patientgrupp. Jag har för mig att hon upptäckte det redan på 80-talet när hon undersökte sina första ME-patienter.

Därav vore det logiskt att alla ME-sjuka fick göra ett FANKIA-test som kontrollerar NK-cellsaktiviteten på varje individ. För det finns behandlingar för att förstärka NK-cellsaktiviteten, även om det är komplicerat. Även cancerforskningen är på gång att fokusera just på att stärka NK-cellerna genom ”CAR-NK Cell Therapy”.

I jakten på förklaringar till varför dessa NK-celler kan vara ”trötta” har forskare undersökt olika möjliga orsaker. De har öppnat dörren till en värld av immunologiska dysfunktioner, neuroinflammation och dysreglerade signalsystem i kroppen. Det har blivit tydligt att denna forskning är som ett oavslutat kapitel i en spännande bok; där varje ny studie ger en ledtråd till mysteriet och behovet av mer detaljerad utforskning.

En hypotes i detta mysterium är kopplad till cellernas förmåga att omvandla energi. Genom en nedsatt glykolys, processen där celler bryter ner socker för att skapa energi, kan vara nyckeln. Dvs så kallade AMPK-aktiverare (ex metformin). Eller så kan det förstås bero på andra saker där metabolismen är involverad och näringsämnen inte tas upp på rätt sätt för att energiproduktionen ska fungera fullt ut (ex: Q10, glukos, syre, NADH, D-ribose etc, även Ablivas forskning är där intressant). Denna teori lägger ännu en pusselbit till vår förståelse av ME som en sjukdom som påverkar både energiproduktionen och immunförsvaret.

Medan forskare kämpar för att pussla ihop dessa ledtrådar, uppstår en viktig fråga: hur påverkar dessa ”trötta” NK-celler den drabbades hälsa? Tänk dig att du bär på latenta herpesvirus eller andra vanliga patogener. Normalt sett skulle de flesta inte drabbas av dessa i vardagen. Men när NK-cellernas funktion är nedsatta, är risken större. Dessa naturliga kämpare fungerar som kroppens första försvarslinje mot infektioner. Om de inte kan upptäcka och eliminera infekterade celler, ökar risken förstås för kroniska infektioner eller virusreaktivering.

För att fortsätta på detta spår, vad händer om kroppen reagerar genom att sätta immunförsvaret i högsta växel? Om NK-cellerna inte gör sitt jobb ordentligt, kan andra delar av immunsystemet försöka kompensera. Kroppen, som en general på slagfältet, aktiverar resten av sina trupper för att hantera hotet. Resultatet blir en överaktivering av immunsystemet, som svar på den förlorade balansen. En del tror att det är autoimmunitet, men det kanske kan bero på en kompensering?

Denna överaktivering av immunförsvaret borde rimligen påverka lymfkörtlarna. När lymfkörtlarna svullnar, är det som en larmsignal om att något är på gång. Dessa körtlar innehåller vita blodkroppar som arbetar oförtröttligt för att bekämpa inkräktare. Svullna lymfkörtlar blir en indikation på att kroppen kämpar hårt, att något försöker ta över. Det är som om de försöker ta tag i situationen som kanske NK-cellerna annars skulle hantera.

Detta är intressant då både immunstärkande precisionsmedicin samt antiviral behandling har visat sig fungera för vissa undergrupper av ME.

Jag har mailat Sahlgrenska, KI och Akademiska i Uppsala för att fråga om testet är tillgängligt. Ryktena säger att det inte är det, trots att det finns uppräknat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.