Många med ME/CFS, postcovid och andra långvariga sjukdomar efter infektion/triggers känner sig maktlösa när vanliga blodprover inte visar några avvikelser. Ny forskning visar att ”halvreaktiverade herpesvirus” som EBV, HHV-6 och VZV producerar toxiska proteiner som dUTPase utan att ge full virusinfektion, varför vanlig provtagning inte avslöjar infektionen. Dessa proteiner skadar cellernas energifabrik (mitokondrier) samt orsakar inflammation i hjärnan, svår trötthet, smärta och yrsel – trots negativa tester.
En nyckelstudie från 2025 bekräftar mönstret
En nyligen publicerad studie i Frontiers in Immunology och denna studie visar att kronisk reaktivering av herpesvirus EBV, HHV-6 och VZV leder till förhöjda IgG-antikroppar mot återkommande dUTPase-proteiner hos ME patienter. Dessa proteiner är toxiska och orsakar sjukdom. Studien kopplar tydligt dessa antikroppar mot proteinerna till graden av utmattning och immunaktivering – en signal att viruset är i celler och driver sjukdom utan att ge fullt virusutbrott.
Fynden stärker den teori som flera forskningsgrupper lyft fram under flera år: att herpesvirus kan orsaka ofullständiga infektioner, där små mängder virala proteiner – särskilt dUTPase – ständigt stör immunförsvaret och mitokondriefunktionen (energimetabolismen).
Detta inger hopp
Forskningen visar att viruset ”halvstartar” i celler och läcker ut giftiga ämnen som dUTPase och IE-proteiner, vilket förvrider immunförsvaret och skadar nervsystemets reglering. Upp till hälften av alla ME/CFS-patienter har nu visat sig ha antikroppar mot dessa proteiner. Det öppnar för riktad diagnostik och behandling.
Konkreta provtagningar som behövs NU
Läkare måste sluta nöja sig med standard-PCR och generella antikroppstester. I stället behövs riktade analyser:
- Antikroppar mot dUTPase och IE-proteiner (EBV, HHV-6, VZV) – visar pågående proteinexponering.
- Autoantikroppar mot mitokondrieproteiner samt test av cellskada vid exponering för patientplasma (Prusty-modellen).
- Immunbristtester , särskilt för naturliga IgM mot fibronectin – låg nivå tyder på variabel immunsvikt som gynnar persistent virusreaktivering.
Dessa analyser finns redan inom ramen för forskning, internationella labb, och borde snarast införas som standardrutin i Sverige vid utredning av postinfektiösa syndrom.
Behandling som matchar orsaken
Intravenös immunglobulin (IVIg) och subkutan Hizentra kan återställa bristande antikroppar och neutralisera virala toxiner. En svensk pilot med lågdos Hizentra (0,06 g/kg/vecka) visade 70% förbättring i livskvalitet och arbetsförmåga hos ME-patienter utan svåra biverkningar.
Kombination kan även vara nödvändigt med antivirala läkemedel som valaciclovir eller valganciclovir beroende på vilket/vilka herpesvirus som ger positivt dUTPase-test.
Möjliga genetiska orsaker
Vissa individer kan bära medfödda immunvarianter (t.ex. i TLR3, TLR9 eller interferonvägar) som gör dem extra sårbara för reaktiveringar. Därför bör test av NK-cellfunktion, cytokinprofiler och generella immunmarkörer ingå i utredningen.
Nu krävs hantering
Svensk sjukvård bör uppdatera riktlinjerna:
- Inför testning för dUTPase- och IE-antikroppar.
- Överväg immunterapi (Hizentra/IVIg) och/eller antiviral behandling vid avvikelser
Postinfektiösa patienter förtjänar uppdaterad diagnostik – inte fler tomma besked. Forskningen finns. Det är dags att agera.
Jag har återkommande skrivit om just dUTPase-proteiner, behandling med Hizentra och antivirala läkemedel på min blogg
Går kroniska sjukdomar att bota? 