AI har potential att vara en kraftfull resurs när den används på rätt sätt. Det är viktigt att förstå att AI, som exempelvis ChatGPT, kan ibland ge felaktiga svar när den fritt söker information från olika databaser och internet, särskilt inom områden där det inte finns en allmän konsensus inom forskningen.
När vi däremot ber AI att använda befintliga fakta och koppla samman konkreta resultat med olika utfall, fungerar den felfritt. Sådan AI finns inte i gratisversion.
Med andra ord, när AI arbetar med en begränsad och väldefinierad databas som inte baseras på hypoteser eller olika forskares åsikter, utan enbart på verifierade resultat, presterar den på en imponerande hög nivå. Detta gör AI till en värdefull resurs för att analysera och dra slutsatser baserat på konkret och pålitligt dataunderlag.
Vi behöver därför använda AI för att skapa mer skräddarsydda behandlingsstrategier för individer som lider av postcovid och ME/CFS.
Eftersom det inte finns evidensbaserad vård på helgruppsnivå, kan AI hjälpa oss att identifiera spetsgrupper baserat på klinisk erfarenhet. Genom att analysera hur patienter insjuknar och vilka specifika symptom de upplever kan vi optimera behandlingsvalen. Det innebär att om någon insjuknar på ett visst sätt och har vissa symptom, så kan vi med hjälp av AI få svar på vilken behandlingsmetod en specifik individ sannolikt bör få bäst respons på (utifrån klinisk erfarenhet). Exempelvis B12, LDN, antivirala läkemedel eller immunglobulin. Detta skulle förstås leda till mer effektiv vård och bättre resultat för patienterna.
Jag håller nu på att samarbeta med en person som är i denna bransch och det ser rätt hoppfullt ut.
Det som behövs är dock en stor databas utifrån individers olika sätt att insjukna, vilka karakteristiska symptom de har, samt vilka behandlingar som påverkat dem i olika inriktningar: bättre/sämre/oförändrat.
Logiskt sätt bör då ”Anna” eller ”Pelle”, som ännu inte påbörjat någon behandling få svar på vilken behandling som bäst bör passa vederbörande, enbart genom att fylla i en databaserad enkät.
Självklart behövs parallellt ytterligare forskning och kliniska studier, men vi måste tillvarata den kunskap vi redan idag har, för att fler redan nu ska få ett bättre liv!
Går kroniska sjukdomar att bota? 
Man kan aldrig lita på ett förslag från AI eftersom det alltid finns risker att mjukvara i ett eller annat led påverkats av skadlig kod, som även den kan ha uppkommit via AI.
Därför behövs alltid en noggrann bedömning av förslaget från AI innan den föreslagna behandlingen sätts in.
Vem ska göra denna bedömning?
GillaGilla
Kom och tänka på 2 saker som borde undersökas mer när det kommer till ME/CFS och det är:
1 Antibiotika, många gånger går folk omkring med olika infektioner och då läkarna sällan kollar alla typer av infektioner så får man ingen antibiotika. Blev ju nyligen uppmärksammat att fästing bakterien Neoehrlichios sprider sig i Sverige och orsakar ”Neoehrlichios kan ge långdragen intermittent feber med nattliga svettningar samt migrerande muskelvärk och hudutslag” med doxycyclin blir patienten bättre inom 1 vecka.
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/fallbeskrivning/2023/07/ovanlig-fastingsjukdom-har-gjort-sitt-intag-i-stockholmsregionen/
Sjuka kan ju också bära på en massa andra olika typer av bakterier som kan vara skadliga och där det kan behövas starkare antibiotika. Problemet med vården i Sverige är ju att man är väldigt restriktiva med antibiotika, samt generellt gör få tester på olika bakterier, så många patienter behandlas aldrig och får gå och lida i många år om inte hela sina liv.
2. LCHF/KETO/Paleo diet. Många som har ME/CFS lider ju av för lång energinivå och inflammationer i kroppen och då skulle en omläggning av dieten kunna bosta energinivån samt hjälpa kroppen att reparera sig själv.
GillaGilla