Ny forskning bekräftar immunologiska avvikelser vid ME

Nya rön från en metaanalys som publicerats i Frontiers in Immunology förra veckan bekräftar återigen de immunologiska avvikelserna hos patienter med ME.

Studien visar tydligt att Natural Killer (NK)-cellernas cytotoxicitet, en viktig del av kroppens immunförsvar, är betydligt nedsatt hos ME-patienter jämfört med friska individer. Detta är ytterligare ett bevis på att ME är en biomedicinsk sjukdom med påtagliga störningar i kroppens försvarssystem. Frågan är nu varför vården inte redan har anpassat sin hantering av dessa patienter. ME har länge varit en omdebatterad diagnos, där patienter har fått stå ut med misstro och en bristande förståelse från både vård och samhälle.

Det biopsykosociala synsättet, där sjukdomen förklarats som en psykosomatisk störning, har dominerat vårdpolicyn under lång tid. Detta har lett till att många patienter hänvisats till kognitiv beteendeterapi och gradvis ökad träning – metoder som visat sig ineffektiva och skadliga. Samtidigt har den biomedicinska forskningen konsekvent pekat på fysiologiska avvikelser hos dessa patienter.

Den aktuella studien bygger på 28 forskningsartiklar och 55 datamätpunkter

Översikten visar att ME-patienternas NK-cellers förmåga att bekämpa infektioner och abnormaliteter är reducerad till ungefär hälften av vad som observeras hos friska individer. Det är ett tydligt och reproducerbart bevis på att immunsystemet hos dessa patienter inte fungerar som det ska, och självklart riskerar dessa personer större utmaningar att bekämpa latenta virus man bär på livslångt, exempelvis EBV och CMV.

Varför fortsätter vården att ignorera dessa bevis?

Trots decennier av forskning och patienters vittnesmål står specialistkliniker för ME-patienter fortfarande utan tillräckliga resurser och biomedicinsk expertis. Patienter får vänta åratal på att få en diagnos, och även när de väl får den möts de ofta av en vårdapparat som inte har de verktyg eller den kunskap som krävs för att ge adekvat vård. Den här metaanalysen bekräftar det som många inom forskningen och patientrörelsen länge har hävdat – att ME är en sjukdom med påtagliga immunologiska avvikelser som måste tas på allvar.

Det är hög tid att vården anpassar sig till den nya forskningen och säkerställer att ME-patienter får den vård de förtjänar. Den biomedicinska forskningen har tagit betydande kliv framåt, men utan stöd från vården riskerar vi att fortsatt lämna dessa patienter utan adekvat hjälp. Det är även viktigt att vi slutar kategorisera ME som en kontroversiell diagnos. Forskningen pekar mot en rad biomedicinska mekanismer som kräver ytterligare undersökning och, inte minst, behandling. Vi behöver fler specialistkliniker, mer forskning och ett nationellt kunskapscentrum med fokus på den biomedicinska aspekten av sjukdomen. Detta är inte bara en fråga om vetenskap – det är en fråga om rättvisa och om att ge människor med ME det stöd de behöver för att leva värdiga liv. Patientföreningar, forskare och läkare måste nu tillsammans sätta press på beslutsfattare att omprioritera vården för ME-patienter och säkerställa att resurserna går till de biomedicinska studier och behandlingar som visat sig lovande. Vi kan inte längre acceptera att dessa patienter faller mellan stolarna i vården.

Det finns flera behandlingar och metoder som har visat potential att öka produktionen eller aktiviteten av Natural Killer (NK)-celler

Dessa behandlingar kan vara särskilt intressanta inom immunologisk forskning och terapi för patienter med nedsatt NK-cellfunktion, som vid ME. Antivirala behandlingar och immunglobulin är förstås självklarheter för att hjälpa immunförsvaret. Det har i ett flertal studier och genom klinisk erfarenhet visat att en majoritet av ME-sjuka blir bättre av det, även Metformin som ökar kroppens förmåga att nyttja glukos till ökad cellulär energi, bland annat immunförsvaret.

Här är några exempel på studerade metoder:

1. Immunmodulerande läkemedelInterleukin-2 (IL-2)

IL-2 är ett cytokin som stimulerar tillväxt och aktivitet av NK-celler. Det har använts i immunterapier, särskilt för cancer, för att öka antalet och aktiviteten av NK-celler.

Interferon-alfa: Detta är en immunmodulerare som kan öka NK-cellernas aktivitet och har använts vid vissa virala infektioner och cancerbehandlingar.

Lenalidomid: Ett läkemedel som ofta används vid behandling av blodcancer, men som också har visat sig kunna öka NK-cellernas funktion.

2. Vitaminer och kosttillskott

Vitamin D: Vitamin D spelar en viktig roll i regleringen av immunsystemet och har visat sig kunna öka aktiviteten hos NK-celler. Studier har föreslagit att tillräckliga nivåer av vitamin D kan förbättra kroppens immunfunktion.

Zink: Zink är viktigt för normal funktion av immunsystemet och kan påverka NK-cellernas aktivitet. Tillskott kan vara fördelaktiga för personer med zinkbrist.

Beta-glukaner: Finns i vissa typer av svampar och havre, och har visat sig kunna stimulera NK-celler och stärka kroppens immunförsvar.

3. Probiotika

Probiotiska bakterier som Lactobacillus och Bifidobacterium har kopplats till ökad NK-cellaktivitet. Studier har visat att probiotika kan förbättra immunsystemets funktion och därmed öka försvaret mot infektioner.

4. Natriumkloridinfusion

Studier har undersökt hur infusion av natriumklorid (saltlösning) kan stimulera NK-cellernas aktivitet. Detta används ibland vid svår ME och autoimmuna sjukdomar, även om evidensen varierar.

5. Lågdos naltrexon (LDN)

Lågdos naltrexon, ett läkemedel som traditionellt används för att blockera opiatreceptorer, har visat sig modulera immunsystemet och kan ha en stimulerande effekt på NK-celler i vissa fall. Det används vid vissa autoimmuna och kroniska sjukdomar. Studier och kliniska erfarenheter visar att ca två tredjedelar av ME-sjuka mår bättre av LDN.

6. Infraröd ljusbehandling och lågenergilaser (LLLT)

Vissa former av ljusbehandling som infrarött ljus, har undersökts för sin förmåga att modulera immunsystemet och eventuellt öka NK-cellaktiviteten. Dock krävs mer forskning för att fastställa effekterna vid specifika sjukdomstillstånd som ME, även om jag känner till några som blir bättre av sådan behandling.

Sammanfattning

Flera behandlingsalternativ kan öka produktionen och aktiviteten av NK-celler, både farmakologiska och icke-farmakologiska. Den exakta effekten kan variera beroende på individens hälsotillstånd och bakomliggande orsaker till nedsatt NK-cellfunktion. För personer med ME kan kombinationer av dessa behandlingar behöva utvärderas noggrant, eftersom immunsystemet hos dessa patienter ofta är känsligt och komplext.

Detta skrev jag för drygt 4 år sedan

Bilden AI-genererad med Bing Copilot

Profilbild för Okänd

Om Mats Lindström

Jag heter Mats Lindström och min fru är svårt sjuk i ME/CFS sedan 2008. Jag lägger ner en stor tid av min fritid på att försöka finna bra symtomlindring och helst botemedel mot sjukdomen. Det viktigaste i det arbetet tror jag är att synliggöra sjukdomens allvarlighet, att få politiker, forskning och sjukvård, men även allmänheten att förstå vikten av att hjälpa denna patientgrupp som lider oerhört - både av sjukdomen och samhällets okunskap. Min förhoppning är att en biomedicinsk forskning värt namnet kommer igång i Sverige. Jag driver några egna Facebook-grupper där den största heter Databas ME/CFS. Medlemmarna består av både ME/CFS-sjuka och anhöriga från bl a Sverige och Norge. https://www.paypal.com/cgi-bin/webscr?cmd=_s-xclick&hosted_button_id=REC8VA5SSABBS

En kommentar

  1. Profilbild för Linn
    Linn

    När ska socialstyrelsen inhämta aktuella biomedicinska forskningsfynd? Jag vill tro bättre, att vetenskapligt underbyggd vård dominerar i Sverige. Men nej, ME är undantaget!

    Istället för att ge medicinsk behandling ruttnar våra liv bort, mellan fyra väggar. Ingen framtid i sikte. För att vi inte ens får en chans!

    Gillad av 2 personer

Lämna en kommentar