Det är verkligen uppmuntrande att se hur forskningen kring ME/CFS accelererar! Under 2025 har flera banbrytande studier publicerats som belyser sjukdomens biologiska orsaker och öppnar dörrar för bättre diagnostik och behandlingar. Detta är ett bevis på att vetenskapen äntligen tar ME/CFS på allvar – en sjukdom som länge varit missförstådd och stigmatiserad.
Låt oss titta på fem nyckelstudier som tillsammans skapar en ljusare framtid:
Cornell University-studien (PNAS, 2025) Forskarna analyserade cirkulerande cellfria RNA (cfRNA) i blodet hos ME/CFS-patienter och upptäckte tydliga skillnader kopplade till immunsystemets dysfunktion och energimetabolism. Med 77 % noggrannhet kunde de skilja patienter från friska kontroller – ett stort steg mot objektiva blodtester för diagnos!
DecodeME-studien (Irland/Storbritannien) Världens största genetiska studie av ME/CFS, som undersöker DNA från tusentals patienter för att hitta genetiska riskfaktorer. Den ger insikter om ärftliga aspekter och kompletterar andra studier genom att peka på underliggande orsaker på molekylär nivå.
Uppsala University-studien (maj 2025)
I samarbete med Harvard har forskare identifierat inflammationsbiomarkörer i cerebrospinalvätska och blod hos patienter med post-COVID och ME. En klinisk studie med 160 ME-patienter testar behandlingar som lågdos naltrexon och mestinon, med hopp om att minska inflammation och symtom. Detta belyser överlappningen mellan post-COVID och ME/CFS och banar väg för nya terapier!
Rapamycin-studien (2025)
En tidig klinisk prövning visar att lågdos rapamycin förbättrar symtom som trötthet, sömnstörningar och orthostatisk intolerans hos ME/CFS-patienter. Läkemedlet, som ökar autofagi och minskar inflammation, har gett positiva resultat i patientrapporterade utfallsmått och kan bli en repurposed behandling för ME/CFS och Long-COVID.
En pilotstudie med anti-CD38-antikroppen daratumumab, som riktar sig mot plasmaceller, har testats på 10 ME/CFS-patienter. Behandlingen ledde till kliniska förbättringar hos flera, inklusive minskade IgG-nivåer och symtomlindring, vilket indikerar en roll för autoimmuna mekanismer i sjukdomen. En större studie pågår nu!
Tillsammans visar dessa studier att ME/CFS har en klar biologisk grund, med fokus på immunsystemet, genetik, inflammation och cellulära processer. Det är otroligt positivt – äntligen får ME-sjuka verktyg för snabbare diagnos, bättre förståelse och potentiella behandlingar.
Forskningen går framåt i rasande takt, och det ger hopp om en bättre vardag för alla drabbade, och alla drabbade kanske snart slipper ”psyklobbyn”, som enbart utgår från att det sitter i huvudet!
Går kroniska sjukdomar att bota? 
En omtumlande tid ! Från desperation och förtvivlan efter nedläggning av specialistvård och behandling för ME/CFS sjuka och Socialstyrelsens fatala rekommendationer såsom GET (Gradvis ökad träning) och terapi istället för vård. Till detta..
Bevis. Fynd. Markörer. På papper. Besparingarna på ME/CFS sjuka med terapi som behandlingsform är snart ett minne blott. Vår sjukdom är äntligen synlig. Lika lite som terapi botar cancer och MS, lika lite kan det påverka ME/CFS. Vi har vetat det i årtionden. Men äntligen syns det på papper. I vissa länder har behandling redan börjat. Där sängliggandes patienter rest sig upp och börjat arbeta. Det är nu en möjlig framtid. Hoppet har aldrig varit större. Tack Mats för den konkreta summeringen. För du aldrig övergivit oss. Och tack till alla sjuka som deltagit i studierna. Alla forskare.
GillaGillad av 2 personer
Tack Mats för att du envetet kämpar på år ut och år in. Du har alltid ingett hopp och nu ser det ut att forskningen tar kliv framåt. Evigt tacksam för din kämparglöd❤️
GillaGillad av 2 personer