Laboratorier mörkar värden av EBV

En fråga som borde ställas – men sällan görs:

Om du någon gång testat dig för EBV – Epstein-Barr-virus, det som orsakar körtelfeber – har du förmodligen fått ett svar som ser ut ungefär så här: Positivt. Eller kanske: Negativt.

Men är det verkligen tillräckligt? Jag menar: nej. Och det finns forskning som tyder på att det kan vara ett allvarligt förbiseende – framför allt för de hundratusentals svenskar som lever med ME/CFS, Postcovid och andra postinfektiösa tillstånd.

90–95 % av oss har redan haft EBV

Det är ett faktum att ungefär 90–95 % av den vuxna befolkningen har exponerats för EBV någon gång i livet. Det innebär att den absoluta majoriteten av oss självklart är positiva på antikropparna bl a EBNA-1 IgG och VCA-IgG – två av de så kallade subantikropparna mot EBV.

Vad är egentligen poängen med att bara rapportera positivt eller negativt, när nästan alla ändå är positiva?

Svaret borde vara att det inte räcker. Det som faktiskt spelar roll är hur höga värdena är – alltså den faktiska nivån på antikropparna. Men den informationen får vi inte. Inte i Sverige i dag. Laboratorierna redovisar helt enkelt inte siffror – bara ett plustecken eller ett minustecken.

En studie som borde förändra hur vi tänker

Det finns en publicerad studie i PLOS ONE som visar att upp till 76 % av ME-sjuka har låga nivåer av just dessa subantikroppar – EBNA-1 IgG och VCA-IgG – jämfört med friska kontroller.

Det är anmärkningsvärt. Och det väcker en naturlig följdfråga: om de flesta friska vuxna har tillräckliga nivåer, men majoriteten av ME-sjuka har låga nivåer – vad säger det oss om sjukdomsmekanismen?

Källa: Loebel m.fl. (2014), PLOS ONE – Deficient EBV-Specific B- and T-Cell Response in Patients with Chronic Fatigue Syndrome

Vi behöver en svensk pilotstudie

Mot bakgrund av detta vill jag lyfta ett konkret förslag: forskare borde söka etiskt tillstånd för att genomföra en pilotstudie i Sverige, där man faktiskt mäter de numeriska värdena på EBNA-1 IgG och VCA-IgG – inte bara rapporterar positivt/negativt.

Studien behöver inte vara stor för att ge värdefull information. Tänk dig till exempel:

• 20 ME-sjuka som haft EBV

• 10 friska personer som också haft EBV

Om man jämför de faktiska värdena – och resultaten liknar det vi kan föreställa oss fiktivt, till exempel att alla friska har värden över 0,5 och att 70 % av de ME-sjuka har värden under 0,2 – vore det ett starkt argument för att låga antikroppsnivåer spelar en roll i sjukdomsbilden.

Och om så är fallet: kan det inte visa på ett behov av att fylla på antikroppar hos de ME-sjuka som har låga värden? Det är just det som behandlingen Hizentra gör – en subkutan immunglobulinbehandling som ger kroppen de antikroppar den saknar.

Björn Bragées öppna pilotstudie på 17 ME/CFS-patienter visade signifikanta förbättringar i livskvalitet och symtom efter Hizentra-behandling.

Även FSI:s patientundersökning pekar i samma riktning.

Källa: Bragées pilotstudie – Bragee.se

Halvreaktiverade virus – och varför vanliga prover missar dem

EBV orsakar körtelfeber, med symptom som hjärndimma, svullna lymfkörtlar, återkommande halsont och smärta i kroppen. Det är symptom som många ME-sjuka känner igen – med ett viktigt undantag: ME-patienter har i regel inte den höga feber som hör ihop med akut körtelfeber.

Det kan finnas en förklaring till det. Forskning tyder på att viruset hos dessa patienter inte är fullt aktivt, men inte heller vilande. Det befinner sig i ett slags mellantillstånd – ett halvreaktiverat tillstånd – där det producerar inflammatoriska proteiner utan att ge utslag på vanliga blodprov.

Ett av dessa proteiner heter dUTPase. Det är ett toxiskt protein som frigörs av halvreaktiverade herpesvirus och som tros driva på inflammation, neuroinflammation och sjukdomskänsla. En studie från 2025 beskriver hur detta påverkar blod-hjärnbarriären, mikroglia och signalsubstanser som dopamin – och att förhöjda antikroppar mot dUTPase-proteiner från EBV, HHV-6 och VZV kan påvisas hos drabbade patienter.

”Det märkliga – och frustrerande – är att sjukvårdens normala tester inte fångar upp detta. En halvreaktivering syns helt enkelt inte. Läkaren ser normala provsvar och drar slutsatsen att inget är fel.”

Källa: Studie från 2025 om halvreaktiverade herpesvirus och neuroinflammation – PubMed

Det handlar inte bara om EBV

EBV är det virus jag vet mest om, men principen gäller förmodligen bredare. Samma mekanism – halvreaktivering och frisättning av toxiska proteiner – tros även gälla för CMV, VZV och HHV-6, tre andra herpesvirus som är vanliga i befolkningen.

Det innebär att personer med brister i immunförsvaret, exempelvis låga nivåer av specifika antikroppar, kan ha svårt att hålla dessa virus i fullständigt latent tillstånd. Viruset vaknar upp lite grann, producerar toxiner, driver sjukdomskänslan – och försvinner sedan tillbaka i det dolda, utan att lämna spår i standardprover.

Mot den bakgrunden vore det av stort intresse att undersöka om ME-sjuka – och även de med Postcovid – bär på tecken på dessa toxiska proteiner. Det är en fråga som forskningen i Sverige hittills inte tagit sig an på allvar. Givet allt detta är det svårt att förstå varför det här inte undersöks mer systematiskt.

Vi har en studie som visar att 76 % av ME-sjuka har låga subantikroppsnivåer mot EBV. Vi har forskning om halvreaktiverade virus och toxiska proteiner. Vi har kliniska erfarenheter och en pilotstudie som pekar mot att antikroppspåfyllnad med Hizentra kan hjälpa. Vi har hundratusentals sjuka i Sverige som inte får adekvat hjälp.

Ändå redovisar laboratorierna fortfarande bara positivt eller negativt.

Det är dags att ställa krav på bättre diagnostik – och på att forskningen faktiskt tar det här på allvar.

Källor:

• PLOS ONE – Loebel m.fl. 2014 (76 % av ME-sjuka har låga EBV-subantikroppar) – https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0085387

• Bragées pilotstudie om Hizentra vid ME/CFS – https://www.bragee.se/nytt-svar-pa-me-gatan

• PubMed 2025 – Halvreaktiverade herpesvirus och neuroinflammation – https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41472292/

• newsaboutdisease.com – Varför Hizentra kan vara en effektiv behandling för ME och Postcovid – https://newsaboutdisease.com/2026/01/21/varfor-hizentra-kan-vara-en-effektiv-behandling-for-me-och-postcovid/

• newsaboutdisease.com – Vilande EBV kan orsaka neuroinflammation (2019) – https://newsaboutdisease.com/2019/06/07/vilande-ebv-kan-orsaka-neuroinflammation-och-me/