Multipel skleros (MS) är en allvarlig sjukdom som angriper det centrala nervsystemet (CNS) som troligen leder till den autoimmuna nedbrytningen av nervcellernas myelinlager
Det finns flera bakomliggande faktorer till ME/CFS, och forskning om sjukdomen visar att det är en kombination av flera orsaker. Om man jämför ME/CFS med sjukdomen MS, som det finns mer och djupare forskning kring, har man konstaterat en del intressanta faktorer som kan påverka risken att insjukna och därmed öka möjligheterna att finna botemedel.
De flesta är överens om att MS orsakas av flera olika faktorer så som genetiska förutsättningar, faktorer i omgivningen (bl.a. miljö och kost) och tidigare infektioner.
Epstein Barrvirus (EBV) inverkan på MS
Ascherio & Munch har i en studie visat att 99,5 % av alla MS-patienter har antikroppar mot EBV medan 94 % av friska personer i kontrollgrupper har antikroppar. I flera analyser av serumprover hos MS-patienter har det konsekvent visats att risken att drabbas av sjukdomen ökat markant med nivån på EBV avseende immunoglobulin G (IgG ). [1][2][3]
Pender menar att de som blir infekterade med EBV leder till att en hög frekvens av EBV-infekterade minnes-B-celler hamnar i centrala nervsystemet (CNS). Detta kan leda till att myelin kring nervceller angrips av B-celler.
Det är just mördar- T-cellerna (CD8+ T-celler) som tar död på EBV-infekterade B-celler. Pender har kunnat visa ett samband mellan antalet mördar-T-celler och graden av MS-symtom.[4][5] Desto färre mördarceller desto allvarligare symtom.
Figur 1. Sambandet mellan antal CD8+ T-celler och graden av MS-symtom över tid. Olika genetiska nivåer av bristen visas, och effekten av brist på solljus visar en ökad brist av CD8+ T-celler. Modifierat från Pender (2011)
MS-prevalensen beroende på geografi
De flesta MS-sjuka per invånare finns i Nordamerika och Europa. Det kan bero på flera orsaker, bl.a. skilda kostvanor och och solljus.
Figur 2. MS-prevalensen per 100 000 invånare, modifierat från Milo & Kahana (2010).
I och med att solljus bidrar starkt till vitamin D-halten i kroppen, undersöktes vitamin Ds påverkan på MS.
Munger m.fl. visade att ett ökat vitamin D-intag kan kopplas till en minskad risk för MS, vilket passar med den geografiska spridningen av MS. Pender visade att mördar-T-cellerna ökar i antal med solljus och därmed assisterar med att kontrollera EBV-infektionen.
Källor
Figur 1. Pender MP. 2011. The essential role of Epstein-Barr virus in the pathogenesis of multiple sclerosis. The Neuroscientist 17: 351 – 367.
Figur 2. Milo R, Kahana E. 2010. Multiple sclerosis: Geoepidemiology, genetics and the environment. Autoimmunity Reviews 9: 387-394.
[1] ↵ Ascherio, A., KL Munger, ET Lennette, D. Spiegelman, MA Hernan, MJ Olek, SE Hankinson och DJ Hunter. 2001 . Epstein-Barr-virus antikroppar och risk för multipel skleros: en prospektiv studie. JAMA 286 : 3083 -3088.
[2] DeLorenze, GN, KL Munger, ET Lennette, N. Orentreich, JH Vogelman, och A. Ascherio. 2006 . Epstein-Barr-virus och multipel skleros: bevis förenings från en prospektiv studie med långtidsuppföljning. Arch. Neurol.63 : 839 -844.
[3] Levin, LI, KL Munger, MV Rubertone, CA Peck, ET Lennette, D. Spiegelman, och A. Ascherio. 2005 . Tidsförhållandet mellan höjden av Epstein-Barr-titrar virusantikropps och initial debut av neurologiska symptom hos multipel skleros. JAMA 293 : 2496 -2500.
[4] Pender MP. 2011. The essential role of Epstein-Barr virus in the pathogenesis of multiple sclerosis. The Neuroscientist 17: 351 – 367.
[5] Pender MP, Csurhes PA, Lenarczyk A, Pfluger CMM, Burrows SR. 2009. Decreased T cell reactivity to Epstein-Barr virus infected lymphoblastoid cell lines in multiple sclerosis. Journal of Neurologic Neurosurgery and Psychiatry 80: 498–505.
Går kroniska sjukdomar att bota? 