Jag vill tacka Er alla för att ni frekvent besökt denna sida. Min avsikt var inte att den skulle få sådan spridning, men jag har förstått att väldigt många är intresserade av att försöka lösa gåtan gällande flera kroniska sjukdomar som inte har biomarkörer, eller har väldigt dåliga standardtester, som är som att ”singla slant”.
Jag startade sidan i mitten av april 2014, egentligen enbart för att samla mina sammanfattningar av vad jag ansåg var viktigast i jakten på att att min fru Claudia skulle må bättre.
Kompassnålen har snurrat på varenda grad, så jag har inte vetat vad det är som orsakar hennes svårt sjuka tillstånd. Nålen börjar stabilisera sig, men det är ändå inte lätt då forskningen ligger långt efter i Sverige avseende både ME/CFS och borrelia, även sjukdomar som är relaterade till sköldkörteln och endokrina systemet. Fibromyalgi och MCS (kemisk intolerans) ska vi inte tala om.
I fortsättningen hoppas jag att ni alla är lite mer frekventa på att diskutera på sidan. Det ger er, eller oss alla, en möjlighet att sprida vad vi anser och tycker för politiker, journalister, forskare, läkare, sjukvårdanställda m.m.
Tillsammans är vi starka!
Jag firar detta med att presentera blomman Sömntuta, som inte alls ska relateras till någon av de sjukdomar som vi diskuterat. Det ska mest ses som en kul grej 🙂
Sömntuta (Eschscholzia californica) är en växt med gula blommor, som växer i västra Nordamerika. Den heter California poppy på engelska och är den amerikanska delstaten Kaliforniens statsblomma.
Blomman har fått sitt namn av att den vaknar sent på dagen. Inte förrän framåt förmiddagen öppnar den sin blomma. Sömntutan blir 35 cm hög.[1]
Begreppet ”sömntuta” används i vardagligt tal för en person som sover länge på morgonen – en sjusovare.
Källa