När pengar inte styr finns möjligheten att tänka utanför boxen

Vet vi allt?
Om vetenskapen går ständigt framåt, innebär det ju att vi aldrig kan veta något säkert. Om gårdagens sanning är dagens osanning så finns det ju den risken att dagens sanning imorgon är osanning. De vetenskapliga sanningarna är således provisoriska.

Anna Jorarv

Svar: Nej
Jag misstänker att flera patienter med kroniska sjukdomar som antingen har diagnoser utan biomarkörer, eller inga diagnoser alls, men är sjuka pga av exempelvis fästingbett, kan bära på både en och flera infektioner som sjukvården idag missar, dels på grund av undermåliga provtagningsmetoder och dels på grund av att det finns ett stort antal reaktiverade eller muterade virus, retrovirus och andra  patogena mikroorganismer som ännu inte är kända. Man måste veta vad man letar efter för att kunna finna det och sedan behandla med lämpligt läkemedel.

Vi vet inte allt än. I så fall hade inte forskning behövts. Då skulle man förvisso kunna säga att vetenskap och beprövad erfarenhet i praktiken redan är historia i morgon. Självklart förstår väl även jag att vi måste hålla oss till detta strukturerade sätt för att mänskligheten ska överleva. Men ibland tror jag det finns genvägar. Det gäller bara att hitta dem 🙂 Varför då inte titta på hur läkare och forskare resonerar när de inte har en sponsrad plånbok…

När pengar inte styr är motivationskraften ofta optimal
Jag  började intressera mig för internationell forskning som bedrivs i Etiopien där det är väldigt många som både har HIV och TBC. Eftersom det är ett fattigt land försöker forskarna finna enkla och billiga metoder för att stoppa smittspridningen men också undvika en världsepidemi. Då ändamålet är viktigare än att tjäna pengar för läkemedelsbolag är de insatser som görs desto mer trovärdiga.

HIV är en av de mest komplexa virusen att bromsa och TBC är en av de svåraste bakterierna att döda. Om man kan finna metoder för att få bukt med dessa så utgår jag från att många andra infektionssjukdomar kan behandlas på liknande sätt. I detta inlägg berör jag inte HIV, då vi alla känner till att det behövs flera olika antiretrovirala läkemedel, även om det finns framtaget i billigare varianter för utvecklingsländer.

Jag kan konstatera att mycket forskning varit inriktad på att kroppens eget immunförsvar ska fungera bättre, bland annat genom att öka syresättningen genom att tillföra kost eller kosttillskott som leder till att kväveoxid bildas. Kväveoxid gör att blodkärlen slappnar av och utvidgas varvid kroppens celler lättare syresätts. Det förekommer även spekulationer om att C-vitamin i högdos skapar väteperoxid som bidrar till syrebildning och därmed dödar bakterier, virus, parasiter och även cancer, vilket jag skrivit tidigare om.

Nåväl, nu tittar vi lite närmare på generella behandlingsmetoder för att stärka det egna immunförsvaret, vilket kanske kan göra att en del ”ännu ej kända infektionssjukdomar” även kan botas.

BETYDELSEN AV KVÄVEOXID FÖR IMMUNFÖRSVARET

År 2002 Läkartidningen
Tillskott av jordnötter kan stärka kroppens försvar mot tuberkelbakterien
En randomiserad, placebokontrollerad och dubbelblind studie av 120 tbc-patienter i norra Etiopien visar att ett tillskott av aminosyran arginin leder till minskade symtom och förkortad smittsamhetsperiod hos HIV-negativa patienter med aktiv tbc. Thomas Schön skrev i Läkartidningen: ”I så fall borde ett argininrikt kosttillskott som jordnötter kunna vara ett kostnadseffektivt och enkelt sätt att effektivisera traditionell behandling genom att stärka kroppens försvar mot tuberkelbakterien.”
Källa

År 2005 SVT
”En undersökning bland svårt sjuka tuberkulos-patienter i Etiopien visar att jordnötter som ges tillsammans med antibiotika gör dom mindre smittsamma och förkortar den perioden som dom smittar andra. Behandlingen lindrar också vanliga symtom som hosta, feber och bröstsmärtor.  180 tuberkulos-patienter får dagligen 30 gram jordnötter. Resultaten hittills verkar lovande.”
Källa

2011 Linköpings universitet
Varför blir en del sjuka, och andra inte?
– När vi har undersökt familjemedlemmar som klarat sig  (från tbc) har vi funnit att de har en bättre produktion av kväveoxid i lungorna, vilket skyddar mot infektionen. Kroppens eget naturliga immunförsvar dödar bakterierna, säger Olle Stendahl.

Olle Stendahl, professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet, forskar på hur kroppens eget immunsystem kan aktiveras för att skydda mot tbc. Hans kliniska studier visar att det går att öka cellernas förmåga att bilda kväveoxid och döda tuberkulosbakterier. Genom att tillföra aminosyran arginin stimulerades bildningen av kväveoxid. Ämnet finns till exempel i jordnötter.

– De smittade individer som fick kosttillskott återhämtade sig snabbare och smittspridningen minskade. Detta kan vara ett komplement till konventionell behandling med antibiotika.
Källa

2015 Studie presenterad i Runnersworld
Rödbetsjuice, ruccola, spenat och rabarber är fulla av nitrat som först reduceras till nitrit och sedan till kväveoxid, som gör att blodkärlen slappnar av och utvidgas varvid kroppens celler lättare syresätts.
Källa

2016 The University of North Carolina
Mark Schoenfisch har genom sin  forskning konstaterat att kiseldioxid (Silica) underlättar för kväveoxid att slå ut bakterieceller. Kiseldioxid finns bl a i MSM.
Källa

OCH NU – VITAMIN D OCH FENYLBUTYRAT
Innan ni läser vidare bör ni känna till vad antimikrobiella peptider (AMP) är.
AMP dödar bakterier, virus och svampar effektivt genom att lösa upp cellmembran. Avdödningen går snabbare än vad mikroorganismerna kan föröka sig. Forskare i Sverige har under flera år undersökt möjligheten att förstärka AMP-produktionen.

År 2007 Uppsala universitet
I kroppen produceras mängder av peptider vid infektioner. Ett antal av dem har funnits i miljontals år utan att bakterier utvecklat resistens mot dem. Dessa är speciellt intressanta för Martin Malmsten, som försöker finna peptider med speciellt effektiva antibakteriella egenskaper.

I studierna undersöks små ”peptidsnuttar” som bildas när kroppens proteiner bryts ned under bakterieinfektioner. Utvalda sekvenser undersöks för att se hur peptiderna binder till och gör hål i bakteriens cellvägg. Fokus ligger på att finna antimikrobiella peptider med låg giftighet och hög verkningsgrad.
– Framför allt försöker vi hitta motmedel mot kroniska bakteriella infektioner, som i dag är mycket svårbehandlade, och där antibiotika inte är något bra alternativ. Martin Malmsten menar att antimikrobiella peptider har fördelar jämfört med konventionell antibiotika genom att bakteriernas resistensutveckling verkar vara begränsad.
Källa

2008 Läkartidningen
Peter Bergman (Karolinska Universitetssjukhuset):
Antimikrobiella peptider är små, positivt laddade molekyler som bildas av blod- och epitelceller hos människa. De är välbevarade genom evolutionen och förekommer hos i stort sett alla organismer från primitiva svampar upp till människa.

Dessa peptider dödar bakterier, virus och svampar effektivt genom att lösa upp cellmembran. Avdödningen går snabbare än vad mikroorganismerna kan föröka sig.

Även det adaptiva immunförsvaret kan aktiveras av antimikrobiella peptider, vilket sannolikt kan utnyttjas för att förbättra effekten av vaccination.

Läkemedel som påverkar den naturliga immuniteten har börjat komma ut på marknaden, och fler är att vänta under de närmaste åren

”…Dessutom är det visat att antimikrobiella peptider binder till TLR och på så vis aktiverar det adaptiva immunförsvaret.”

Källa

2012 Myndigheten  för Samhällsskydd och beredskap
300 TBC-smittade i Etiopien ges vitamin D och fenylbutyrat eller placebotabletter i 4 månader.
Källa

2012 Karolinska institutet
Professor Jan Andersson: Nya behandlingsmetoder för att minska infektioner Antimikrobiella peptider (AMP) är en del av kroppens första försvarslinje. De finns både på våra slemhinnor och i immuncellerna där de kan döda mikrober. Ny kunskap visar att vitamin D styr bildningen av AMP i slemhinnor och immunceller.
Källa

2015 Karolinska Institutet
Forskarna har tidigare visat att läkemedlen vitamin D och fenylbutyrat ökar produktionen av LL-37. Nu visar de att LL-37 har en viktig roll i sättet som läkemedlen dödar tuberkel-bakterien på. Det är sedan tidigare känt att vitamin D kan trigga en process som kallas autofagi och som är viktig för att döda sjukdomsframkallande bakterier som finns inne i makrofager och andra celler. I studien visar forskarna att även fenylbutyrat aktiverar autofagi och hur det går till, samt att de båda läkemedlen fungerar ännu bättre när de används tillsammans
Källa

Pågående studie vid Karolinska Institutet
Vi utvecklar ett nytt koncept för att behandla infektioner, sk ”Host Directed Therapy”. Konceptet handlar om att inte bara angripa bakterien med antibiotiska läkemedel utan också att öka kroppens eget immunförsvar. Vi har särskilt riktat in oss på antimikrobiella peptider (AMP), som är små äggviteämnen som bildas i kroppens slemhinnor och immunceller. AMP är viktiga genom att de dödar bakterier och virus direkt men också genom att aktivera och rekrytera olika immunceller till platsen för en infektion. Vi har upptäckt att D-vitamin och Fenylbutyrat, tillsammans kraftigt ökar produktionen av AMP och bidrar till bättre avdödning av tuberkulos-bakterier i makrofager.

Forskarteamet leds av Peter Bergman (se även 2008 Läkartidningen).
Källa