Kroppens ”radar” mot patogener – Toll-like receptorer (TLR)
TLR skulle man kunna säga är spanare som signalerar när inkräktare kommer på besök.
Det finns flera TLR med olika uppgifter. De sitter på cellytorna och ska normalt signalera till övriga immunförsvaret när kroppen utsätts för ett smittämne. Just TLR3 ”spanar efter” dubbelsträngade RNA-virus. En hypotes är att en RNA-viral infektion kan binda till sig TLR3 varvid det medfödda immunförsvaret inaktiveras. Det gör det då omöjligt att signalera till resten av kroppens försvar. TLR3 ska bl a meddela andra försvarsceller att de ska frisätta interferon.
Istället för att virus binder till sig TLR3 gör Ampligen det
Det finurliga med Ampligen är att det utgörs (precis som vissa virus) av dubbelsträngade RNA-molekyler och kan därför binda till sig TLR3. När Ampligen binder till sig TLR-3 receptorer så kan inte virus göra det.
Överkurs
Ampligen innehåller polycytidylsyra (Poly I:C) som är känt för att interagera med TLR3, som uttrycks i membranet hos B-celler , makrofager och dendritiska celler . Poly I:C liknar strukturellt dubbelsträngat RNA , som är närvarande i vissa virus och är en ”naturlig” stimulant av TLR3 . Poly I:C har en väldig antiviral och antitumörförmåga men kan vara toxiskt i för stora doser. Forskning har pågått i flera årtionden om poly I:C. William A. Carter som länge var VD för Hemispherx Biopharma (tillverkare av Ampligen), ändrade dsRNA -molekylen genom att tillsätta uridylic-molekyler vid specifika intervaller längs RNA-kedjan. Den nya föreningen, som kallas Ampligen (efter amplifierad genetisk aktivitet) stimulerade interferonproduktion som poly I:C, men hade inte samma biverkningar som traditionell poly I:C.
TLR3 signalerar till övriga immunförsvaret
Ampligen tillåter TLR3 att signalera till övriga immunförsvaret att det är fara å färde, bl a meddela andra försvarsceller att de ska frisätta interferon, en grupp av signalmolekyler som aktiverar övriga immunförsvaret för att kunna utrota patogenerna.
Vad är det då mer som Ampligen gör?
Ampligen producerar vid försvarsmekanismen ett enzym som heter RNas-L.
Detta enzym bryter ner patogena RNA, både virus och cellulära. Nedbrytningen förhindrar både virus och celler att dela sig. Det leder då till att de infekterade cellerna dör.
Varför fungerar inte immunförsvaret hos ME-patienter?
Det finns inga säkra bevis på vilket sätt ME-patienter har dysfunktionellt immunförsvar, men det finns olika teorier. Här är en som jag tycker är trolig.
När kroppen konfronterar ett virus, skapas i ett friskt immunförsvar RNas-L. Det finns belägg för att ME-patienter kan ha en inaktiv form av RNas-L.
Dr Suhadolik upptäckte att patienter som hade insjuknat med en mystisk, försvagande sjukdom i mitten av 1980-talet, inte hade en normal RNas-L. Istället producerade de en halvstor RNas-L-protein. Samma år, omedvetna om Dr Suhadolniks upptäckt konstaterade två franska forskare, Bernard Le Bleu och Catherine Bisbal, också att patienter med samma symptom hade defekt RNas-L. I stället för att väga 80KDA som normal RNas-L, vägde det bara 37kDa , ungefär hälften av normal storlek. Det är därifrån uttrycket kommer: 37kDa RNas-L, eller med låg molekylvikt (LMW) RNas-L.
Dr Susan Horvath har visat att 80kDa protein klyvs i tre delar. Den mellersta faller ut, och den första och tredje del binder till det nya, 37kDa RNas-L-protein. Detta leder till flera problem. 37kDa leder till att kroppen inte kan använda sina antivirala försvarsmekanismer på rätt sätt. Patienten lider de facto av reaktivering av virus som normalt ska vara vilande. Det innebär att kroppen ständigt har problem med olika virus. Den ökade närvaron av lägre molekylviktsformer indikerar ett progressivt stört och dysfunktionellt immunsystem.
Enzymet 37 kDa 2-5A RNase L är positivt på 95% (RED laboratories) av ME-patienter. Det kan i vissa fall åtgärdas genom antiviral terapi, förmodligen av Ampligen i många fall.
Det fanns stort intresse för detta för 10-15 år sedan men det har bleknat med tiden.
Källor
https://en.wikipedia.org/wiki/Rintatolimod
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0041008X72900981
http://patents.justia.com/inventor/william-carter?page=7
https://en.wikipedia.org/wiki/Polyinosinic:polycytidylic_acid
http://info.me-cfs.se/medicinsk-info/kliniker.html
http://forums.prohealth.com/forums/index.php?threads/cfs-rnase-l.201732/
Går kroniska sjukdomar att bota? 
MÅNGA FRÅGOR: 1) ”stort intresse … för 10-15 år sedan … ”. Betyder det, att All forskning har lagts ned? Eller vet du om det idag fortfarande finns aktiv forskning – och i så fall var/vilka forskare (för att kunna söka på internet/PubMed) som i nutid arbetar med detta? // 2) Har du kännedom om … temanummer av tidskrift … samlad ”Katalog” med rapport från någon Kongress … enskilda artiklar … som kan anses representera det som är mest up to date? – v.g. Spåret Ampligen? // 3) I vilken utsträckning har forskning – för ”10-15 år sedan” Eller i nu-tid – varit Klinisk – så att man har Resultat från patientgrupper att visa upp? // 4) Har du någon uppfattning om VARFÖR ”intresset har bleknat”: minskade resurser? … en event minskad tilltro till metoden? … ökat intresse för Andra Teorier? … eller helt enkelt partiell Kapitulation inför det-stora-multi-komplexa?
GillaGillad av 1 person
Att intresset var större för 10-15 år sedan stod det i en av de källor jag hänvisade till. Jag har själv inte sett någon annan forskning än just det som jag presnteraade. Kan dock vara vettigt att söka vidare på, om man nu får träff överhuvudtaget…
GillaGilla
https://en.wikipedia.org/wiki/Rintatolimod,, det blev inte godkänt i USA därmed har De startat upp i Bryssel
GillaGilla
Ampligen og Nexavir er de eneste præparater jeg har hørt der har givet ME patienter bedring
Jeg vil gerne tilføje at vi i den danske patientforening har haft en ME patient der blev MEGET syg og sengeliggende efter Ampligenbehandling. Teorien var at hun fik for stor dosis for hurtigt – den gang – Dette er mange år siden – og man havde måske ikke tilstrækkelig erfaring med behandling af det. Resultatet var at hun var efterfølgende bundet til hjemmet og sengen med forværrede ME-symptomer. Hvorfor dette skete og hun ikke blev bedre vides ikke – da andre jo har haft gavn af det. Man kan tænke at det måske er gået ind og sat en autoimmun reaktion igang hvis dosering ikke administreres forsigtigt- eller – at ikke alle tåler at der bliver skubbet til det autonome nervesystem med medicin. Nexavir kræver dog at man bliver ved med at behandle da det er en slags antiviralt medicin.
GillaGillad av 1 person