Infektioner och inflammationer i centrala nervsystemet kan vara svåra att komma åt

Jag startade denna sida den 11 april 2015, sedan dess har nu nästan 500.000 besökt sidan. Jag vill tacka er alla som visat detta intresse. Det har givetvis sporrat mig än mer att läsa vidare och försöka göra vad jag kan för att bidra till kunskapsspridning och förhoppningsvis en förbättring för alla sjuka.  Jag har även därför varit med om att starta Föreningen för Svårdiagnostiserade Infektionssjukdomar.  Men på denna sida skriver jag enbart som privatperson och anhörig.

Jag tänkte med detta inlägg följa upp mitt allra första inlägg som fortfarande är högst aktuellt: Varför finns det ingen antiinflammatorisk medicin som kan passera blod och hjärnbarriären?

Det handlar förstås inte enbart om antiinflammatoriska läkemedel, utan alla sorts läkemedel utifrån det terapeutiska behovet. Vi har idag tillgång till bra läkemedel som behandlar eller effektivt lindrar många olika sjukdomar, men så fort ”sjukdomen” hamnat ”på andra sidan”, dvs i centrala nervsystemet, blir det så mycket svårare. För dit finns en port som inte släpper in vad som helst. Det är också självklart ett skydd, men skyddet kan bli kontraproduktivt om patogenerna redan kommit in. Utmaningen att leverera en effektiv terapi för hjärnan kommer sannolikt innebära samordnade tvärvetenskapliga metoder som tar hänsyn till blod- och hjärnbarriären liksom de unika egenskaper som hör ihop med det patologiska tillstånd som skall behandlas.

Bildkälla

”Porten” till blod- och hjärnbarriärren (BBB) släpper inte igenom alla molekyler
Leverans av läkemedel till hjärnan och centrala nervsystemet (CNS) är en stor utmaning inom läkemedelsutvecklingen eftersom bristen på effektiva behandlingar genererar höga direkta och indirekta kostnader då en stor andel av befolkningen lider av inflammation och/eller infektioner i centrala nervsystemet (CNS).

Att satsa ytterligare på forskning i syfte att få fram mer effektiva läkemedel som i större utsträckning kan passera blod- och hjärnbarriären (eng. blood brain barrier, BBB) skulle inte bara öka välbefinnandet hos många människor, utan även avsevärt minska hälso- och sjukvårdskostnader. Dock måste fler hinder övervinnas för att möjliggöra aktiva läkemedelsföreningar att nå sina mål i terapeutiskt relevanta mängder. De hinder som åsyftas är inte enbart förmågan att få fram effektiva läkemedel som kan passera BBB utan till synes den konservatism som råder i Sverige avseende hur flera olika olika infektionssjukdomar ska behandlas, inte minst vektorburna infektioner.

Lite om vad som görs eller är på gång
Utveckling av läkemedel som kan passera BBB är en av de största utmaningarna inom medicinen idag. Institutionen för kemi och biomedicin, Linnéauniversitet, har nyligen erhållit 2.3 miljoner kr av Vinnova för att utveckla små, stabila proteiner som har egenskapen att kunna korsa BBB. Projektet pågår 2016 – 2018 och ska bli intressant att följa.
Källa

Exempel på hur man kan passera BBB
Ett forskarteam vid Sunnybrook Health Sciences Centre i Toronto använde fokuserat ultraljud för att tillfälligt och riktat öppna blod-hjärnbarriären. De hävdar att de var först ut att ”öppna porten” till BBB.
Källa

Lite på samma tema
Man kan förbättra passagen genom makromolekyler, inklusive liposomer, nanopartiklar, miceller, och polymerkonjugat. Även med hjälp av fysiska stimuli såsom ultraljud och elektromagnetiska fält (EMF) kan barriären tillfälligt öppnas och koncentrerat läkemedel kan levereras.
Källa

Patologiska tillstånd 
Det har även konstaterats att barriären ibland kan öppna sig vid olika patologiska tillstånd vilket möjliggör ”läkemedelstransport” in i hjärnan. Det kanske därför vissa blir bättre i sin kroniska sjukdom vid förkylningar och vanliga infektioner om man samtidigt intar antiinflammatoriska preparat som då kan passera barriären?
Källa

I denna studie har man kunnat visa att virus öppnar barriären

Exempel på läkemedel som kan passera BBB
Vissa läkemedel, t.ex., isoniazid, pyrazinamid, linezolid, metronidazol, flukonazol, och vissa fluorokinoloner uppnår en AUC CSF / AUC S -förhållande nära 1,0 och är därför ytterst värdefulla läkemedel för behandling av bakteriella CNS-infektioner.

Administrera läkemedel ”rakt in” i cerebrospinalvätskan (CSV)
De läkemedel som har lliten förmåga att passera blod-/hjärnbarriärren kan administreras direkt i den ventrikulära eller lumbala CSV. Samtidig intravenös behandling är lämpligt. Denna metod är mest användbar med antibiotika med låg penetration in i CSV och/eller en hög systemisk toxicitet, som inte medger att öka den dagliga systemiska dosen (t.ex. aminoglykosider, vankomycin, amfotericin B, och polymyxiner). Det bör noteras att administrationen av medel mot infektioner i det ventrikulära eller lumbala CSV är nästan alltid en off-label användning (sker på läkarens risk) och kräver därför en tydlig indikation av infektion i CNS.

Läkemedel för behandling av herpesvirus
Införsel av aciklovir i CSV var måttlig efter administrering av både oral aciklovir och valacyclovir (efter oral administrering omvandlas valaciklovir till aciklovir). CSV-penetration av ganciklovir uppskattas av AUC CSV / AUC S -förhållandet i en icke-human primatmodell var 0,155 ± 0,071 ( 224 ), vilket tyder på en CSF penetration som liknar aciklovir. Forskarna hittade ingen information om penetration av cidofovir och famciklovir i human CSV.

Antiretrovirala läkemedel
Det finns inga bra studier på människor när det gäller penetration av läkemedel för behandling av HIV-infektioner i CNS. Dålig penetrering av antiretrovirala läkemedel i CNS tillåter fortsatt HIV-replikation.

Antisvampmedel
Det klassiska svampdödande medlet amfotericin B, aktivt mot de flesta svampar av klinisk betydelse,  består av stora molekyler. Deras storlek hindrar inträde av läkemedlet i CNS. I djurförsök och några få studier på människor var koncentrationerna av icke inkapslat amfotericin B mindre än 1% av motsvarande serum eller plasmanivåer.

Öka dosering och frekvens kan vara ett alternativ
Det enklaste sättet att öka läkemedelskoncentrationer i CNS är att öka den systemiska dosen. Standarddosen för exempelvis meropenem för extracerebrala infektioner är tre st 1 gramdoser / dag, medan för meningit hos vuxna, är standarddosen tre st 2 gramdoser / dag.
Källa

Alternativa eller innovativa behandlingar
Det finns redan idag så kallade aminosyraterapi, peptidterapi med mera då kortkedjiga peptider verkar kunna passera BBB. Ryssarna har flera olika läkemedel baserat på peptider. Men den allmänna kunskapen om detta verkar fortfarande var låg.
Källa

Amino Acid Therapy
Det finns även andra innovativa behandlingar på olika håll i världen, bl a för att öka neurotransmitternivåer i hjärnan genom intag av aminosyror (tillsammans med nödvändiga kofaktorer) som kan passera BBB. Natural Path Health Center, Wisconsin USA, är en sådan klinik som använder sig av ”Amino Acid Therapy”.
Källa

Svensk professors egna erfarenheter
Professor Göran Petersson, Kemi- och Bioteknik, Chalmers, skrev ett pm i maj 2011, delvis utifrån egna erfarenheter då han drabbades av muskelreumatism (polymyalgi).

Han menar att kroniska och autoimmuna inflammationer ofta är kopplade till obalanser i cytokinernas reglering. Cytokiner har särskilt stor betydelse vid inflammationer och finns då ofta i förhöjda halter så att immunförsvaret överaktiveras. Kroppens eget kortisol har liksom olika kortisonpreparat kraftfull effekt mot inflammationer. Brist på kortisol ökar risken för inflammation.

Han radar upp olika exempel på vad som kan fungera mot just inflammationer och överaktivt immunförsvar, bl a omega-3 och curcumin från kryddväxten gurkmeja.
Källa

En läkare (tyvärr bortgången) drabbad av ALS och hans erfarenheter
”Jag har lärt känna många ALS patienter under min sjukdomstid. En har dessutom varit medicinsk chef på ett stort läkemedelsföretag och denne föreslog för sin läkare behandling med Orencia (se nedan) utifrån sin kompetens men vederbörandes förslag avfärdades. Och detta när det gäller en sjukdom med 50 procent tvåårsmortalitet och 100 procent dödlighet. Vad hade vederbörande kollega att förlora: Varje läkare har rätt att behandla vilken sjukdom som helst utifrån den fria förskrivningsrätten, bara patienten ger sitt samtycke och är informerad om de eventuella riskerna. Vad hade vederbörande patient att förlora? Kanske var det läkaren som hade något att förlora”
Källa

Ur Fass
ORENCIA innehåller den aktiva substansen abatacept, ett protein som produceras i cellodlingar. ORENCIA minskar immunsystemets angrepp på normal vävnad genom att störa de immunceller (T-celler) som bidrar till utvecklingen av reumatoid artrit. ORENCIA påverkar selektivt aktiveringen av de T-celler som deltar i immunsystemets inflammatoriska svar.