Toxiner från borrelia och mögel kan vara svårt att bli av med

På många ställen kan man läsa att de som har kroniska former av borrelia ofta även har problem med mögel och tvärtom. Stämmer det, eller är det bara påhitt?  Jag redogör kortfattat över vad vissa specialister inom området anser.

Inom svensk sjukvård finns ingen diagnostik för mögelbelastning
Man kan enbart undersökas för mögelallergi. Det är ett pricktest där man helt enkelt undersöker allergiantikroppar mot mögel. Man kan dock inte undersökas om man bär på ohälsosamma nivåer av mögel (mykotoxiner).

”Hobbystudie” i Sverige
Vid flera utländska laboratorier finns det relativt dyra mögeltest. I Sverige finns dock en pågående ”hobbystudie” till självkostnadspris. Jag och min fru har testat. Jag är frisk och hon lider fortfarande av sviterna från ”Borrelia & Co”, men har blivit avsevärt bättre efter långvarig behandling vilken vi fått bekosta själva. Kan det vara mögelbelastningen som gör att hon inte blir helt återställd?

Efter 5 dagars odling från nässekret blev resultatet enligt bild
Ni kanske kan gissa vems som är vems?

Damm från bostaden visade negativt resultat, men innan hennes insjuknande hade vi egen häst och hon arbetade även heltid som ridinstruktör. När jag hjälpte till att utfodra hästarna kommer jag ihåg att en rätt stor andel av höbalarna var fulla med mögel. Förvisso kan hon ha exponerats på annat sätt, eller så är ovan resultat bara en synvilla, liksom spiroketer i mikroskop…

Mögel är vanligt
På internetmedicin.se kan man läsa följande
Det är vanligt med fukt/mögel inomhus. I miljöhälsoenkäten 2007 uppgav 18 % antingen synlig fuktskada, synligt mögel eller mögellukt i hemmet. 

WHO har bedömt att det finns ”tillräcklig evidens” för samband mellan fukt/mögel och förekomst av luftvägssymtom. Det finns också samband mellan fukt/mögel och försämring av astma hos både barn och vuxna, samt med ökad förekomst av luftvägsinfektioner hos barn.

På Livsmedelsverkets sida kan man läsa följande
Vissa mögelsvampar kan bilda gifter, så kallade mögelgifter, vilka i sin tur kan orsaka negativa hälsoeffekter hos människa och djur. Mögelsvamparnas livsmiljö avgör i hög utsträckning om det bildas mögelgifter, faktorer som påverkar är bland andra temperatur, fukt, surhetsgrad och tillgång på syre. Viktiga mykotoxiner är aflatoxiner, fumonisiner, ochratoxin A, patulin och thrichotecener.

VAD SÄGER SPECIALISTERNA?

Fettoxiner måste omvandlas till vattentoxiner för att kunna lämna kroppen
Dr Ritchie Shoemaker skriver i  Surviving Mold att 25% av befolkningen inte lyckas bli av med mögel- eller borreliatoxiner när de drabbas. Grundidén är att 75% av befolkningen kan omvandla dessa toxiner från en fettbaserad form till en vattenbaserad form. I en vattenbaserad form flyttas de ut i tarmarna där de tas om hand och kan lämna kroppen den naturliga vägen. På grund av en genmutation (HLA-DR-defekt) kan ca 25% av befolkningen inte omvandla fettoxin till vattentoxin. De flyttas då från levern till tarmarna medan de fortfarande är fettlösliga. I en fettlöslig form återabsorberas de sedan i blodflödet genom tarmarna. Således, om man tillhör en av de 25% som dragit nitlotten simmar det bokstavligen omkring toxiner som utlöser olika cytokiner, i synnerhet pro-inflammatoriska. Dessa orsakar de flesta symtom när man drabbats av mögel eller borrelia.

Problemet är därför att man kan må sämre när man angriper exempelvis borrelibakterier med antibiotika. Behandlingen frigör då ytterligare toxiner från insidan av bakterien, vilket utlöser ännu fler cytokiner.

Dr Joseph Brewer, en annan specialist på infektionssjukdomar har gjort en studie på patienter med ME/CFS. Det visade sig att 93% var positiva för en eller flera av följande mögeltoxiner (mykotoxiner) i urinen: ochratoxin A, aflatoxin och trichothecen (svarta mögeltoxiner). Observera att ingen i frisk kontrollgrupp uppvisade mykotoxiner.

Vid den internationella vetenskapliga konferensen för International Lyme and Associated Diseases i San Diego presenterade även Dr. Brewer sina opublicerade fynd avseende fördelarna med att behandla mögelkolonisering med nasal spray med hjälp av antifungaler, men även orala antifungaler och fettbindemedel (för att binda fettoxiner). Exempelvis kolestyramin.

Dr Marty Ross är en annan specialist avseende borrelia och mögel. Han använder ett test från Real Time Labs i Texas som söker på 15 olika mykotoxiner uppdelade i 4 mögelklasser: ochratoxin, aflatoxin, thrichotecen (svart mögeltoxin) och gliotoxin. Man ska dock vara medveten om att överväxt av candida i tarmarna kan ge positivt på gliotoxin.

Klicka här för att se inslaget

Toxinbindemedel
Allmänna bindemedel
Det finns ett antal bindemedel som du kan använda för att dra toxinerna ur tarmen så att de inte reabsorberas. De bästa allmänna bindemedlen är det receptbelagda läkemedlet kolestyramin eller pektin . Kliniskt eliminerar dessa både borrelia- och mögeltoxiner. Dr Ross provar ofta en av dessa i en till två månader innan han försöker med mer specifika bindemedel baserat på urintest från Real Time Labs.

Specifika bindemedel
Olika bindemedel fungerar bättre på vissa toxiner än andra.
– Ochratoxiner binds bäst av kolestyramin och aktivt kol
– Aflatoxiner binds bäst av aktivt kol och betonitlera
– Thrichotecener binds bäst av aktivt kol, men kolestyramin, pektin och betonitlera kan hjälpa till
– Gliotoxiner binds bäst av betonitlera

Toxiner kan kräva  långvarig behandling
Dr Brewers erfarenheter visar att vissa med mögelsjukdomar förblir sjuka eftersom deras slemhinnor i bihålorna och tarmen blir koloniserade med mögel. Om bindemedel inte fungerar vid avlägsnande av mögeltoxiner kan man använda antifungala recept för att döda mögel i bihålor och tarmen. För tarmen använder han då det receptbelagda itrakonazol. För bihålorna använder han nässpray av nystatin, itrakonazol eller amfoteracin b . Observera att det kan ta månader upp till år för att bli av med mögel från koloniserade bihålor och tarmar.

I nedan länk kan ni se vilka doseringar Dr Brewer rekommenderar.
Källa