Photo by Voicu Oara on Pexels.com
Det är inget snack om att de med exempelvis ME och fibromyalgi har inflammationer ”på andra sidan” (i hjärnan). Det finns idag tillräcklig forskning som visar på det. Det enda är att man inte kan säga exakt vilka pro-inflammatoriska cytokiner som är på helspänn. Det varierar i en del olika studier. Inte bara i kroppsvätskor utan även med PET-scan har forskare kunnat visa avvikelser i flera studier, och inflammation är ett faktum, även om den samlade vetenskapen i stort inte erkänt det fullt ut än. Men så är det. Det tar ju tid innan vetenskapen erkänner något som alla känner till sedan länge…
Dessa inflammationer kan förstås bero på allehanda ting. Det kan bero på autoimmunitet, infektioner, toxiner eller andra belastningar. Men troligtvis borde de allra flesta må bättre av att minska på inflammationerna – till dess att man funnit ett läkemedel som kan avvärja grundorsaken.
Det är intressant att läsa om vad som kan, och inte kan, passera blod- hjärnbarriären. Det är ett stort forskningsområde. Det handlar helt enkelt om att komma åt hjärnan. Samtidigt finns det forskning som visar att genomsläppligheten kan vara skadad vid exempelvis MS och Altzheimers. Det innebär då att det kommer in ovälkomna partiklar i hjärnan. Så en fungerande barriär är viktig. Att drabbas av patogener på ”andra sidan” är inte alls bra. Då drabbas man av hjärninflammation.
Jag vill dock veta vad som kan passera denna svårpasserade barriär förutom narkotika och alkohol. Något antiinflammatoriskt borde väl gå igenom 😉 Det pratas mycket om pKa (protein kinase). Ett pKA-värde som helst ska ligga mellan 4 – 10 för att det ska kunna passera blod-hjärnbarriären. Men det är inte enbart så enkelt. Det handlar om hur surt eller basiskt det är man stoppar i sig – och var i kroppen det administreras!
Om man exempelvis sväljer ämnet ska det först passera tarmens barriär. Då krävs det att det är någorlunda surt, annars kan det inte passera tarmbarriären. Surhetsgraden bör vara liknande pH som i magen, annars blir ämnet ”laddat”.
Många läkemedel är svaga syror eller baser. De bör dock inte vara ”laddade” för då är de mest ”lipofila” och har således bäst förutsättning att tas upp.
Endast den oladdade formen av ett läkemedel kan passera membran (tarmväggen respektive blod- hjärnbarriären). Därför påverkas absorptionen mycket av läkemedlets pKa och omgivningens pH. Detta innebär att när ett ämne fångats in i ett vätskerum med avvikande pH talar man om att de fastnat i en ”jonfälla”.
Ett surt läkemedel är i huvudsak oladdat i sur miljö, vilket innebär att membranpassage gynnas. Ett basiskt läkemedel kommer däremot vara laddat i sur miljö vilket gör att membranpassage motverkas.
Aspergin som exempel, är en svag syra vilket leder till att den är oladdad i tunntarmens sura miljö och kan därför passera tarmväggens membran till blodet. Men väl i blodet (som är mer basisk miljö än i tarmen) kommer aspergins pKa-värde göra att det blir laddat och har därför svårt att ta sig vidare över fler membran, dvs blod-hjärnbarriären kan då inte passeras.
Detta gör det lite krångligt. De flesta förstår nu att det man kan äta och som kan passera tarmbarriären, kan förmodligen inte (också) passera blod- hjärnbarriären.
För att kunna passera blod- hjärnbarriären måste ämnet vara neutralt och inte joniserat. Därför är pH-värdet även viktigt. Om pH är lågt kan det passera tunntarmens barriär, eftersom pH är lågt i mage och tarm. Däremot när det sedan kommer in i blodet blir det joniserat, eftersom blodet är mer basiskt. Eftersom det då inte är neutralt, utan ”laddat” kan det då inte passera blod- hjärnbarriären.
För att kunna passera blod- hjärnbarriären måste man därför försöka administrera verkningsämnet utan att gå via tarmen, kanske inkapslat i liposomer (liposomal form). Man kan även absorbera det genom hud, andas in osv för att få det att direkt komma i blodbanan för att behålla det neutralt (oladdat).
Jag är väl mest intresserad av hur man på bästa sätt kan få curcumin, resveratrol, omega 3 (dha, epa) och liknande att passera blod-hjärnbarriären på mest effektivt sätt. Dessa ämnen är ju erkänt antiinflammatoriska.
Har du några input gällande detta så är jag väldigt tacksam om du delar med dig!
Källor
http://lddn.bwh.harvard.edu/cns-drugs/
https://quizlet.com/152494900/allman-farmakologi-flash-cards/
Går kroniska sjukdomar att bota? 
Tack för ett informativt inlägg. Jag vet inte om jag kan bidra med något, men jag tänkte på en brittisk studie kring EyeQ som innehåller både EPA och DHA. Det kan tänkas att det finns något i den studien som kan vara intressant med tanke på att den var rätt stor. Jag minns inget namn på varesig studien el vilka som stod för den, men den gjordes på elever i brittiska skolor. Jag har själv ätit EyeQ och känt positiv effekt på hjärnan, framförallt har det påverkat möjligheten att tänka mer klart. Att den passerar barriären vet vi, men hur mycket vet jag inte. Jag tänker att det är måste samverka med att tarmen är helt i funktion och inte har några tarmläckage för att det ska vara lönt. Om tarmen fortsättningsvis läcker så blir det kontraproduktivt.
Tack för det du gör!
GillaGillad av 1 person
Följer…
Hur är det B12 injektioner? De sägs ju passera hjärnbarriären…?
Så annat administrationsätt som du är inne på…?
GillaGillad av 1 person
Det finns många ämnen som kan passera BBB. Det jag nu har fokus på är antiinflammatoriska ämnen. Injektion är ett av många olika sätt att administrera på. Förutom att svälja finns det subukant, sublingualt, nasalt, genom huden mm. Frågan är vad som är mest effektivt med vilket ämne.
GillaGilla
Ett mycket intressant ämne! Men, det verkar, som sagt, vara komplicerat.
Jag har ätit en antimalariamedicin, som är fettlöslig, – och jag har känt en effekt i hjärnan. Vilket är bra, för mig med mina besvär, även om jag inte har ME.
Alltså, att medicin är fettlöslig, liposomal, verkar vara ett bra sätt att komma genom BB barriären.
Även att kokosfett, sägs kunna passera BBbarriären, är ju bra.
GillaGilla