Är brist på evidens = evidens för psykosocial orsak?

Rubriken är förstås en hypotes, men också en väldigt bräcklig sådan
Rubriken utgår från ett stereotypt tänk, och knappast vetenskap.

Barnläkaren Mats Reimer skriver som han oftast har gjort i Dagens Medicin under över ett decennium, och denna gång i Dagens Samhälle, där han inte fokuserar på en speciell patientgrupp, utan skjuter rätt brett. Många kroniska sjukdomar anser han – utan vetenskaplig grund – har sin grund i det biopsykosociala spåret, och två journalister lyfts fram som allvetande inom ämnet (ingen av dem är jag särskilt imponerad av).

Jag anser som ”patientaktivist” att det är klokt att utgå från evidens, men ibland finns det ingen evidens framtagen inom vissa områden, på grund av brist på relevant forskning. Det finns en mängd områden där vetenskapen inte har kommit i kapp. Därför bör man vara lite mer ödmjuk innan man placerar folk i olika ”fack”.

Några få exempel där vi inte har tillräcklig evidens
1. Borreliatest (serologi) ger samma resultat för den som en gång haft borrelia som den som fortfarande har det (när IgM lagt sig)
Innebär det att de som fortfarande lider av ett fästingbett, att de per automatik lider av ”bio-psyko-sociala syndrom”?

2. Hormoner går inte att mäta på cellnivå
Innebär det att de som misstänker en avvikelse i sina hormoner att de per automatik lider av ”bio-psyko-sociala syndrom”?

3. Något evidensbaserat test specifikt för ME är ännu inte framtaget
Vi vet att de allra flesta med ME insjuknat efter en infektion. Innebär det att de som insjuknat i postinfektiöst ME, att de per automatik lider av ”bio-psyko-sociala syndrom”? Gäller samma sak för post-covid?

Ovan tre exempel beror på att diagnostiken är undermålig och biomarkörer (ännu) saknas. Det innebär inte per automatik att den som är sjuk är det på grund av ”fantasier”, eller för den del lider av ”bio-psyko-sociala syndrom”. Vad finns det för evidens för det? Det känns mer som ett personligt antagande.

För övrigt lägger jag själv inga värderingar i amalgamsjuka och elallergi. Jag vet att det kan förekomma, i synnerhet amalgam, men elallergi torde kanske i en del fall bero på annat. Det ska tilläggas att det är två områden som jag inte är särskilt intresserad av, men även jag har tomrum, och fyller de med egna teorier för att få ihop helheten 😉Men jag är lekman.

Om Mats Lindström

Jag heter Mats Lindström och min fru är svårt sjuk i ME/CFS sedan 2008. Jag lägger ner en stor tid av min fritid på att försöka finna bra symtomlindring och helst botemedel mot sjukdomen. Det viktigaste i det arbetet tror jag är att synliggöra sjukdomens allvarlighet, att få politiker, forskning och sjukvård, men även allmänheten att förstå vikten av att hjälpa denna patientgrupp som lider oerhört - både av sjukdomen och samhällets okunskap. Min förhoppning är att en biomedicinsk forskning värt namnet kommer igång i Sverige. Jag driver några egna Facebook-grupper där den största heter Databas ME/CFS. Medlemmarna består av både ME/CFS-sjuka och anhöriga från bl a Sverige och Norge. https://www.paypal.com/cgi-bin/webscr?cmd=_s-xclick&hosted_button_id=REC8VA5SSABBS

  1. Annica Svantesson

    Mycket kompetent svar som förtjänar en plats i tidningen Dagens Samhälle som motargument. Ytterst tveksamt om en person som Mats Reimer, barnläkare, ska få skriva insändarartiklar överhuvudtaget utan att medierna söker och även tar in en second opinon bland de kunniga i ämnet. Speciellt när en person som Mats Reimer inte är utbildad i just det han skriver om men ändå känner sig dedikerad att yttra sig i olika sammanhang konstant, samt håller en tes som inte stämmer med övriga specialister runt om i världen. Därför är det viktigt att denna läkare inte står emotsagd.

    Gillad av 2 personer

  2. Min hypotes om orsaken till ME
    Vår son har nu varit sjuk i mer än sju år i något som jag länge tolkat som ME, ansträngningsutlöst utmattning. Då hade jag själv sedan tre år tillbaka lidit av spasmangina dvs angina pectoris trots helt rena kranskärl, vilket under de närmaste åren bekräftades vid ytterligare tre kranskärlsundersökningar.
    Eftersom jag tolkade vår sons problem som att han inte kunde tillverka tillräckligt med energi så började jag fundera över om bränslet, dvs vad han äter kan ha någon betydelse. Jag blev helt enkelt nyfiken på hur kroppen reagerar, om den alls kommer att reagera, när man slutar äta socker och mjölmat och slutar dricka söta drycker. Jag bestämde mig för att prova på mig själv och 2017-12-01 började jag med strikt LCHF.
    Sedan hände detta:
    – Magen slutade mullra och kännas uppblåst
    – Vulkanutbrotten i toalettstolen försvann
    – Efter sex veckor hade min stötdämpare runt midjan så gott som försvunnit
    – Jag behövde inte tvätta håret varje dag – det räckte med var tredje dag
    – Min armsvett försvann
    – Min hud blev yngre och smidigare – inga flagor på fotpallen längre
    – Jag somnade inte längre framför TVn
    – Den tidigare slappt hängande pungen fylldes liksom penis återfick sin spänst
    – Jag gick inte längre och småskvätte utan kände hur jag verkligen tömde urinblåsan.
    – Jag kunde ligga i sängen och läsa utan att somna med boken på magen
    Min spasmangina gav sig alltmer sällan tillkänna. Sedan i slutet av april 2019 har jag inte längre några symptom på spasmangina vilket gör att dagliga aktiviteter och fysisk träning inte längre avbryts av någon spasmangina.
    Jag började fundera på vad orsaken till detta var och erinrade mig att när jag tidigare frågade vad spasmangina beror på så fick jag inget tydligt svar utan bara ett mumlande om att man inte riktigt vet. Varför fick jag då nitroglycerintabletter och senare –spray utskrivet? Dessutom hjälpte dom inte bättre än när jag stannade och vilade en liten stund.
    Nitroglycerin!? Nitro – kväve, kan det ha något med spasmangina att göra. Snabb sökning på Pubmed och jag var klar över att om inte kärlväggens muskelskikt (tunica media) får tillräckligt med kväveoxid (NO) så tappar tunica media sin elasticitet. Redan på 1970-80-talen så lärde jag mig att man inte kan sätta in en slang eller ett rör som ersättning för en artär eller ven. För att hjärtats stötvisa pumpning ska kunna förflytta blod inte bara i de stora kärlen utan ända långt ut i de allra tunnaste tunna kapillärerna så måste kärlen vara elastiska.
    Men varifrån får tunica media NO? Jag fann ganska många luddiga svar på Pubmed. Så småningom kom jag fram till att det flimmerhår (glykokalyx) som täcker endotelet och utgör den yta mot vilket blodet flyter, det är den som har till uppgift att leverera NO till tunica media. I takt med att glykokalyx skadas dvs att flimmerhåren blir glesa och låga så minskar leveranserna av NO till tunica media, som tappar sin elasticitet och blir stel. Stela blodkärl blir allt sämre på att leverera blod längst ut i de tunnaste tunna kapillärerna. De leveranser av syre som dessa förväntar sig blir allt mindre och så småningom upphör leveranserna.
    Kan det vara detta som gör att citronsyracykeln eller andningskedjan inte längre fungerar?
    Men varför skulle glykokalyx, som finns på insidan av alla blodkärl och kaviteter genom vilka blod flyter, kunna förstöras och av vad? Det var bara att börja söka i Pubmed. Att blodkärlen kunde skadas av blodförgiftning (sepsis) är ju en gammal kunskap, men de flesta studier angav inte specifikt att det var glykokalyx som förstördes så att vitala organ slutade fungera. Ofta beskrevs det som om endotelet förstördes. Varför nämndes inte glykokalyx? Därför ingen hade sett att den glatta insidan på endotelet bestod av flimmerhår. Därför att flimmerhåren när de inte längre är omslutna av blod lägger sig som en ointressant hinna – precis som grönt sjögräs som hamnar på klippan ovanför vattennivån. Det var först när man i början av 2000-talet konstruerat ett mikroendoskop med vilket man kunde titta in i blodkärl på levande människa som man upptäckte flimmerhåret och insåg att detta kanske hade en funktion.
    Ibland såg man en tät och hög matta av flimmerhår, ibland en gles, låg och fläckvis matta. Eftersom dessa flimmerhår består av olika glykoproteiner och proteoglykaner trodde man att man genom att ge patienterna tillskott av glukos så skulle man få flimmerhåren att växa sig höga och täta igen. Resultatet blev det motsatta och man började förstå att det är höga blodsockernivåer (hyperglykemi) under lång tid som skadar glykokalyx.
    Alltså bad man testpatienter som hade skadad glykokalyx att sluta äta socker och mjölmat och dricka söta drycker. Då visade det sig att gles och låg glykokalyx växte sig hög och tät igen.
    För min del så hade 18 månader med strikt LCHF fått min glykokalyx att bli frisk och återfå sin förmåga att leverera NO till tunica media som återigen blev elastisk så att mina kranskärl slutade att krampa.
    Min hypotes är alltså att ME-patienter har skadad glykokalyx som gör att de tunna kärlen, vilka ska leverera syresatt blod till citronsyracykeln stelnar och tappar sin förmåga att leverera syresatt blod.

    Gillad av 3 personer

  3. Ni kanske undrar hur min son mår? Jo tack, han och hans fru började så sakta med LCHF strax efter det att jag talat om vad som hänt med mig på kort tid. De äter inte lika strikt LCHF som jag, men ca en månad efter att han börjat med en lätt LCHF så upptäckte han att hans afte (blåsor i munnen) vilka han alltid fått när han ätit ost var försvunna efter trettio års plågor trots att han nu åt ost. Efter att han tillhört de ME-patienter som knappt orkat gå på toaletten och givetvis inte arbetat sedan 2012 så har han sedan han började med lätt LCHF kommit så långt att han tom spelar en timme lätt tennis ett par ggr i månaden och häromveckan gick en 18-hålsrunda på en bana med lite kortare hål än normalt. Jag har ännu inte berättat för honom om min hypotes.

    Gillad av 2 personer

  4. Jessika Fernström

    Väldigt viktig åsikt.

    Dessutom om evidens är så otroligt viktigt varför krävs inte att den biopsykosociala ståndpunkten har det. Jag och väldigt många ME patienter med mig HAR bevisat att detta en felaktig hypotes.

    Det är ju det enda som har ”provats” på mig i 8 år och jag har enbart blivit sämre.

    Gillad av 1 person

  5. CamillaN

    Flowervalley39:Väldigt intressant info, och hypotes, – som jag tror gäller för många olika sjukdomstillstånd, – och i varierande grad.
    Flimmerhår, ja.
    Vilka kan titta med mikroskop, in i kärlen? Kärlläkare? Jag antar, att man inte kan se flimmerhår på en röntgen, då det är för Smått (och, så är det ju på insidan, av kärlen). NO, vet jag inte om vårdcentral kan mäta?

    Undrar hur det är med Mats Reimers kärlhälsa, i sin hjärna (Ursäkta mig, men kunde inte låta bli. Det är ett skämt.)

    Gilla

    • Frisk glykokalyx är en förutsättning för liv
      Trots att glykokalyx spelar så stor roll i våra liv verkar inte många läkare veta vad glykokalyx är än mindre vad den har för roll.
      Glykokalyx är namnet på det flimmerhår som finns närmast blodet i våra blodkärl. Glykokalyx fungerar som en glidyta för blodet och dess innehåll och ett skydd mot att oönskade molekyler inte ska ta sig in i kärlväggen. Men dess kanske viktigast uppgift är att leverera kväveoxid (NO) till kärlväggens muskelskikt (tunica media). Om tunica media inte får NO så stelnar blodkärlet och när hjärtat pumpar blodet stötvis så kan inte kärlväggarna vidga sig och dra ihop sig, dvs inget syrerikt blod kommer fram till exvis mitokondriernas elektrontranportkedja. Mitokondriernas produktion av ATP minskar och kanske slutar helt varvid mitokondrierna går över till att producera ATP genom fermentation, vilket är ca 5% av vad människan behöver för att kunna leva ett normalt liv.
      Om glykokalyx skadas så minskar dess förmåga att leverera NO till tunica media. Resultatet blir att blodkärl stelnar och syrerikt blod kan inte längre ta sig fram i de tunnaste tunna kapillärerna exvis de som ska leverera syre till elektrontransportkedjan, vilken är beroende av syre för att mitokondrierna ska kunna skapa ATP. När denna väg för ATP produktion inte fungerar så övergår mitokondrierna att tillverka ATP genom fermentation (jäsning), vilket dock bara som sagt ger ungefär 5% ATP jämfört vad som kan tillverka genom elektrontransportkedjan/citronsyracykeln/andningskedjan med obruten syreleverans från kapillärer med frisk glykokalyx.
      Vad är det då som kan skada glykokalyx? Sedan lång tid tillbaka känner vi till att sepsis (ofta kallat blodförgiftning) skadar blodkärlen. Det beskrivs exvis i Vetenskap & Hälsa av Adam Linder, läkare vid Skånes Universitetssjukhus som att blodkärlen börjar läcka varför det syrerika blodet inte når ut till alla organ och vävnader som efterhand tappar sina funktioner. Jag betvivlar att blodkärlen börjar läcka.
      Samma synsätt på vad som händer återkommer i den medicinska litteraturen långt tillbaka. Jag menar att förklaringen att bakterierna orsakar läckande blodkärl inte är korrekt.
      Jag tror mig också i den medicinska litteraturen ha funnit beskrivningar på att virus kan skada blodkärlenm, kanske inte lika snabbt och dramatiskt som bakterier. Min slutsats är att glykokalyx kan bli skadad av virus.
      Som den tredje orsaken och den mycket långsamma orsaken till att glykokalyx kan bli skadad anges på många ställen i litteraturen hyperglykemi (för mycket socker i blodet) utan att för den skull ha blivit diagnostiserad med diabetes (sockersjuka). Det är alltså fråga om decennier, kanske ända från barndomen till ålderdomen, innan socker- och mjölätandet och söta drycker ger sig tillkänna i form av olika s.k. åldersbetingade symptom från exvis hjärta och kärl, njurarna, ögonen, huvud, fortplantningsorganen m.m.
      Nu finns det faktiskt en möjlighet att få glykokalyx att återigen bli hög och tät och bli det fullgoda skydd som en frisk glykokalyx utgör. Sluta äta och dricka kolhydrater dvs äta socker- och mjölmat och dricka söta drycker. Jag blev av med min spasmangina (kärlkramp med helt rena kranskärl) på 18 månader och min son har sakta men säkert börjat återkomma till livet efter att ha varit nere på botten av ME dvs liggande utan att orka någonting.

      Gillad av 3 personer

  6. affabro

    Tack för en bra hypotes med ingående förklaringar.
    Kände inte till att det kunde finnas flimmerhår på blodkärlens insida, men jag själv har gjort upptäckten att en kost som inriktar sig på en i huvudsak ketogen inriktning eller LCHF kan hjälpa mot många hälsoproblem.
    själv låg jag i sent stadie med ME och PEM i många år tills jag inte längre kunde härda ut syrebristen och den medföljande värken.
    När jag i desperation, förra sommaren till sist bestämde mig att fasta på benmärgsbuljong i 20 dagar och därefter bara lade i olika köttslag. Detta började jag med på våren och fortsatte ända in i hösten och under den tiden ökade min förmåga att ta mig upp sakta och blev tillslut av med både syrebristen och värken, samt kunde vara ute och gå i upp till två timmar utan att få PEM.
    Tyvärr började jag lägga till potatis och ris till köttet och buljongen och då reagerade kroppen våldsamt och jag blev sedan liggande hela vintern, trots att jag justerade tillbaka till utgångsläget.
    Jag fick samtidigt en svår luftvägsinfektion, som också den bidrog till att jag åter igen blev liggande.

    Min vikt blev så betänkligt låg och det var på grund av det som jag satte in kolhydraterna.
    Nu i sommar kunde jag göra på ett liknande sätt med små fastor och i huvudsak ketogen kost och har även i år kunnat vara uppe och ute, men tarmarna vill inte läka och jag reagerar på bland annat grädde och smör, som jag försökte lägga till i sommar, så det gick inte så bra på slutet av sommaren nu heller, men jag vick uppleva att det gör en säker och markant skillnad.

    Problemet ar att jag varit svårt sjuk i 20 år och jag hade nått en gräns som jag inte längre kunde uthärda och därför överraskade det mig att det i alla fall gick att vända så radikalt i alla fall, så detta säger något om vikten av kostens betydelse.

    Gillad av 1 person

  7. Det är två saker som måste ske samtidigt:
    1. Minska socker, mjölmat, söta drycker och alkohol till ett minimum
    2. Ät mörka gröna och röda ovanjordgrönsaker exvis bladspenat, brocolli, paprika och avocado i stor sallad med virgin olivolja för att få i dig kväve. Tillsammans med syret som finns i blodet så blir det till kväveoxid som glykokalyx sedan levererar till tunica media (kärlväggens muskelskikt) så att blodkärlen återfår sin elasticitet.
    Detta ingår i min hypotes. Jag arbetar på att finna att jag har fel. Så här långt har jag inte hittat något som talar mot den.

    Gilla

  8. CamillaN

    Rödbeta, – sägs ju vara bra för kärlen. Men, den växer ju underjorden. Har du, Flowervalley39 någon info om det?

    Rödbetor, är ju hursomhelst järnrika (tror jag) , – och kan vara bra för den, som har järnbrist.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: