Att förbli sjuk efter sjukdom

Reaktiverade herpesvirus kan vara orsaken till att tiotusentals svenskar förblir sjuka efter en sjukdom

Inledning
Oavsett vilket trauma som utlöste sjukdomen (ME, borrelia, covid, andra infektioner, fysisk såväl som psykisk trauma) så kan det vara samma grundproblem – reaktiverade latenta herpesvirus. Denna teori öppnar för möjligheten att ”postinfektiösa” sjukdomstillstånd har en gemensam mekanism som skapar och upprätthåller sjukdomen, trots olika utlösande faktorer.

Individuella skillnader och symtom
Tanken om individuella skillnader i reaktiverade virus och deras påverkan på olika delar av kroppen ger en förklaring till varför exempelvis ME-sjuka kan ha varierande symtom. Även om grundsymtomen som PEM (ansträngningsutlöst försämring) och kognitiva problem är gemensamma för ME-sjuka och andra, kan individuella variationer uppstå beroende på vilka virus som reaktiveras och var i kroppen detta sker.

Bristande diagnostik och forskningspotential
IgG-antikroppar förhöjs normalt vid reaktivering, men på gruppnivå saknas en fastställd gräns för när det anses vara reaktiverat. Detta kompliceras ytterligare av att IgM vanligtvis endast är närvarande vid primärinfektion. En individuell bedömning krävs – där jämförelse med tidigare prov är nödvändig.

Den nuvarande bristen på en tillförlitlig diagnostik för reaktiverade herpesvirus försvårar förståelsen av deras roll vid exempelvis ME. Forskningsinsatser, som de som pågår i Tyskland, öppnar dörren för att bättre förstå och identifiera reaktiverade virus. Detta kan leda till framsteg inom ME-forskningen och förbättrad diagnostik.

Uppmaning till ökad forskningsinsats
Att svenska intressen inom sjukvården verkar begränsade visavi denna forskning pekar på behovet av ökat engagemang och forskningsinsatser inom landet. En möjlig väg framåt kan vara att samarbeta internationellt och dra nytta av pågående forskning för att föra forskningen och diagnostiken framåt.

Det kanske vore lämpligt att en svensk delegation gör ett studiebesök på Würzburgs universitet i Tyskland? Vi kan nog bekosta denna resa via FSI.

Forskarna vid universitetet arbetar med att utveckla en ny metod för att påvisa om herpesvirus är reaktiverat. En av dem, Prof. Bhupesh Prustyvar talade på RME:s konferens i höstas.

Projektet stöds av Europeiska forskningsrådet (ERC) genom ERC Consolidator Award ”DecipherHSV” (2022-2027) och även av ERC CoG Award ”HERPES” (2017-2022).

Den nuvarande metoden, PCR-analys, är inte tillförlitlig i blod då proteiner som skulle kunna analyseras inte är i tillräcklig koncentration. Flera reaktiverade fall kan inte fastställas. Serologi (identifiera antikroppar) kan inte heller avgöra skillnad på latent och reaktiverat herpesvirus!

4sU-märkning är en teknik som används för att studera och identifiera nysyntetiserat mRNA (messenger RNA) och andra nysyntetiserade RNA-molekyler. Det är användbart för att undersöka RNA-syntesaktiviteten och specifika RNA-molekyler som produceras vid reaktivering av herpesvirus eller andra virus.

När herpesvirus reaktiveras och börjar replikera sig, produceras nysyntetiserat mRNA. Genom att använda 4sU-märkning kan forskare märka och isolera dessa nysyntetiserade mRNA-molekyler, vilket gör det möjligt att studera deras sammansättning och aktivitet. Det hjälper till att förstå hur herpesvirus reaktiveras och hur de påverkar värdcellen.

4sU-märkning kan användas för att identifiera nysyntetiserat mRNA som är kopplat till reaktivering av herpesvirus. Till exempel finns försök med att isolera vissa CD19 B-lymfocyter för att söka efter mRNA.

Om virusets replikationsgen är närvarande, betyder det att viruset är aktivt.

Fördelar med metoden

• Den är mer specifik än både PCR-analys och analys genom serologi.
• Den kan användas för att diagnostisera olika typer av herpesvirus.
• Den kan användas för att följa upp behandlingen av herpesinfektioner.

Forskningsläge
Forskarna har ännu inte publicerat några resultat från kliniska studier. De hoppas att den nya metoden ska kunna användas inom klinisk praxis inom några år.

Om vi enbart tar Cytomegalovirus (CMV) som ett exempel, eftersom nu många blir bättre av att behandlas med bland annat det antivirala läkemedlet Valganciclovir som har effekt mot CMV:

1. CMV är vanligtvis asymtomatiskt hos friska individer men kan orsaka allvarlig sjukdom hos
   a) immunosupprimerade patienter (troligen en stor undergrupp som lider av postinfektösa tillstånd)
   b) transplantationsmottagare
   c) ledande orsaken till medfödda missbildningar hos nyfödda som smittas av viruset via sina mödrar.
2. Under primärinfektion och reaktivering stöter CMV på olika former av immunförsvaret
3. mRNA är en typ av virala faktorer som CMV använder för att motverka värdorganismens försvar. Dessa mRNA kräver ingen proteinuttryckning för att fungera och är därför ideala verktyg för att reglera både sina egna gener och värdcellens gener under latens och reaktivering.
4. Minst 11 pre-miRNA har identifierats som uttrycks av CMV och totalt finns det över 80 miRNA i sex olika herpesvirus som påverkar människor.
5. Forskare har skapat en mössmodell för att studera biologin och funktionen hos cytomegalovirus mRNA.
6. Forskningen har visat att vissa MCMV (murine cytomegalovirus) miRNA är avgörande för virusets överlevnad och spridning mellan värdar.
7. För att förstå mRNAs funktion används en rad olika metoder som omvänd virusgenetik och nya högkapacitetsmetoder.
8. Studier visar hur mRNA från viruset bidrar till den totala poolen av mRNA i värdcellen under infektionen.

Från RME-konferensen då Prof. Bhupesh Prusty i Würtzburg talade:
https://youtu.be/0XDRu17kioE?si=eRIGPzJ7JNVPrYjT

En rad olika indicier ger en sammantagen bild som inte får nonchaleras

Det finns många olika saker som talar för att reaktiverade herpesvirus kan vara den pådrivande faktorn hos många med ME/CFS, likväl för de med postcovid och postborrelia:

1. Alla de studier som visat att ME-sjuka blivit bättre av antiviral behandling mot just herpesvirus.
2. Studien som visar att en majoritet av ME-sjuka lider av en specifik immunsuppression i form av brist på en del antikroppar mot EBV (EBNA-1 och VCA).
3. De studier som visar att en majoritet av ME-sjuka har dUTPase- och polymerasproteiner i blodet från specifikt EBV.
4. Den studie som bland annat Bragée tillsammans med professor Anders Rosén genomfört där förhöjda EBV-nivåer kunnat påvisas i saliv hos ME-sjuka.
5. Dessutom är diagnostiken avseende samtliga herpesvirus undermålig för att göra skillnad på om det rör sig om en reaktivering eller vilande virus lång tid efter primärinfektionen eftersom Immunglobulin M (IgM) enbart är närvarande upp till ett halvår. IgM är den antikropp som ensamt kan påvisa aktiv infektion. Immunglobulin G (IgG) kvarstår oavsett om viruset är vilande eller aktivt. Därav visar ett serologiprov oftast samma resultat hos en person med vilande respektive reaktiverat herpesvirus.

Sammantaget finns mycket som talar för att just reaktivering av olika herpesvirus kan vara grundorsaken i många fall avseende ME/CFS, postcovid och postborrelia med flera

Jag anser att många fler bör få genomgå immunologiska undersökningar för att få chansen att prova antiviral behandling mot reaktiverade herpesvirus, likväl som immunglobulin, som kan ha god effekt vid immunsuppression, vilket förbättrar möjligheterna för immunförsvaret att själv bekämpa herpesvirusen. Genom åren har jag själv haft kontakt med flera som blivit friska eller mycket bättre av dessa behandlingar.

Källor finns i detta inlägg:
https://newsaboutdisease.com/2023/10/24/varfor-me-diagnos-ar-daligt-att-fa/

Slutsats
Diskussionen om reaktiverade herpesvirus som en gemensam nämnare för de som förblivit sjuka efter en sjukdom öppnar dörrar till nya förståelser och forskningsområden. Genom att betrakta detta som en potentiellt enhetlig sjukdomsmekanism, oavsett utlösande faktor, kan framtida forskning möjligtvis leda till innovativa behandlingsmetoder och ökad diagnostisk precision. Det är nu dags för ökat engagemang och samarbete inom forskarsamhället för att belysa detta för sjuka världen över.

Ett stort problem är att det det finns stora ekonomiska bakomliggande orsaker som gör att icke längre patenterade läkemedel som exempelvis valaciklovir och valganciclovir längre är intressant. Ekonomiska intressen får aldrig gå före folkhälsa!