Babesia drabbar inte bara djur

Babesia är en parasit liksom malaria
Båda parasiterna tillhör protozoparasiter som i likhet med malaria invaderar röda blodkroppar och leder till brist på syre i kroppens celler.

De röda blodkropparnas uppgift är att frakta syre till cellerna och sedan koldioxid  till lungorna. Är det för få friska röda blodkroppar så får kroppens celler för lite syre. Det kan i den akuta fasen leda till hög feber. Brist på syre torde även leda till att den drabbade blir helt utmattad. Självklart inverkar för lite syre negativt på alla kroppens olika organ och system.

När de röda blodkropparna inte fungerar till 100% bryts de ned i mjälten.

Nyproduktion av röda blodkroppar sker genom att bland annat njuren känner att den får för låg syrehalt. Den producerar då hormonet erytropoetin, som signalerar till benmärgen att producera mer röda blodkroppar. Hormonet bildas naturligt i njurarna, men kan ordineras som medicin vid vissa sjukdomar som anemi. Höghöjdsträning leder även till ökad  hormonproduktion av erytropoetin vilket idrottsmän på elitnivå ofta utnyttjar.

En undergrupp av patienter med ME/CFS och Fibromyalgi skulle kunna tänkas vara smittade av babesia. Båda diagnoserna saknar biomarkör och vanliga blodprover visar sällan större avvikelser på båda patientgrupperna. Prov för babesia är inte heller ett prov som normalt tas. Sjukdomen är välkänd inom veterinärmedicinen men inte inom hälso- och sjukvården.

Symtom och klinisk bild
Babesia eller babesios är en sjukdom med influensaliknande symtom som debuterar 1 till 6 veckor efter smittotillfället. Symtomen omfattar feber, frossa, ledsmärtor och muskelvärk . I svåra fall kan upp till 10 % av de röda blodkropparna innehålla parasiter medan lägre halter ses i lindrigare fall. Patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar kan få en mycket allvarlig infektion där upp till 85 % av de röda blodkropparna parasiteras.
Källa

Hur smittar babesia?
Den vanligaste smittvägen av babesia är genom fästing och då av den minsta – nymfen.  Många märker inte ens ett sådant fästingbett då fästingen är så liten som ett knappnålshuvud.
nymf
Källa

Kan babesia smitta genom myggor eller  flugor?
Forskning gällande hur babesia smittar verkar inte exakt klarlagt.  Liksom malaria och trypanosomiasis (sömnsjukan) är babesia en parasit och alla tre tillhör släktet protozoparasiter. Eftersom malaria sprids med myggor och trypanosomiasis sprids med flugor går det nog inte att utesluta att babesia även kan spridas på andra sätt än genom fästingar.
Källa

En del menar även att babesia kan smitta genom att äta kött som inte är genomstekt. Det är väl känt att boskap kan drabbas av ”sommarsjukan” eller babesia. Babesia som drabbar djur är dock inte den samma som hos människor. Men forskningen har dock inte kommit så långt gällande babesia varför det säkert inte går att utesluta att babesia kan muteras och överföras från djur till människa.

Jag har inte än funnit någon forskning på kor eller grisar. Däremot åsnor i Italien 🙂  Babesia är vanligare än vad vi tror! I en nyligen genomförd klinisk studie har man undersökt 138 åsnor. 47,8% hade babesia!
Källa

Hur påvisar man babesia?
1. Påvisning av parasitens DNA i blod genom blodprov (PCR)
2. Mikroskopi
Källa

Priser inom sjukvården
3035 Babesia spp, antikroppspåvisning (IF) 1350:-
3032 Babesia spp, mikroskopi (Giemsafärgning) 1455:-
3036 Babesia spp, (nukleinsyrepåvisning) 2290:
Källa

Avläsningskriterier vid mikroskopi
Små, runda, ovala eller päronformade ringformer (1–5 µm) intracellulärt i röda blodkroppar. Flera ringar kan finnas i en enda röd blodkropp.

Mikroskopi bör upprepas under flera dagar eftersom parasitemin kan vara låg (ca 1 %). Negativt fynd utesluter inte Babesia-infektion.
Källa

Behandling
Det finns behandling med receptbelagd medicin. För kritiskt drabbade kan dialys eller blodutbyte vara nödvändigt och babesia kan i värsta fall leda till döden.
Källa

Intravenös behandling med klindamycin i den högre dosen och kininklorid (Apoteket ex tempore, för dosering se behandling av svår malaria) kan behövas initialt vid svår sjukdom. Behandlingstid 7-10 dagar.

Dessa läkemedel har inte effekt:
Andra antimalariamedel, t ex klorokintetracyklin, primaquin ochpyrimethaminesulfadoxin har ingen effekt.
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=4238

Ett par exempelfall av behandling mot svårare babesia
1. En man fick byta ut 87% av sitt blod och fick behandling med Dalacin i 14 dagar och därefter Kinin (samma typ som i nedan exempel) i 17 dagar.
Källa

2.En man med babesia blev inlagd på sjukhus den 22 juli. Läkarna provade olika behandlingar.

Icke fungerande behandling
Han fick bl a tetracyklin  men avbröts efter en dag och ersattes med klorokin, men det avbröts och han fick ampicillin och trimetoprim-sulfametoxazol och man gjorde nya mikroskopieringar, men andelen röda blodkroppar som babesia beslagtagit var ca 50% oberoende av behandling.

Fungerande behandling
Den 5 augusti, var fortfarande 50% av de röda blodkropparna fortfarande  parasiterade. Man satte då in Klindamycin (300 mg intravenöst var 6 timme) och Kinin (650 mg peroralt var 6 timmar).  Den 7 augusti var 20% av de röda blodkropparna parasiterade. Den 8 augusti hade det minskat till 5%. Klinisk förbättring var uppenbar den 11 augusti och behandlingen avbröts den 16 augusti. Patienten skrevs ut den 17 augusti.
Källa

Alternativa behandlingar
Babesia verkar vara väldigt svårt att behandla själv. Jag har sökt på många forum och genomgående så verkar ingen kunna påstå att just den eller den behandlingen är framgångsrik. På följande sida finns några  ”naturmedel” och liknande. De kräver 6-12 månaders behandling och därför tror jag att babesia är en sjukdom som definitivt måste behandlas av sjukvården.
Källa

Så här ser min frus blod ut. Kan det vara babesia?
Vi får se vad sjukvården säger. Babesia framträder mer eller mindre beroende på vilken dag man testar. Ibland måste man testa vid olika tillfällen. Om man för tillfället har andra infektioner kan babesian vara lättare att se. Men i min frus fall tror jag man kan ta ett prov alla dagar i veckan och få positivt utfall på både mikroskopi och PCR.

Om Mats Lindström

Jag heter Mats Lindström och min fru är svårt sjuk i ME/CFS sedan 2008. Jag lägger ner en stor tid av min fritid på att försöka finna bra symtomlindring och helst botemedel mot sjukdomen. Det viktigaste i det arbetet tror jag är att synliggöra sjukdomens allvarlighet, att få politiker, forskning och sjukvård, men även allmänheten att förstå vikten av att hjälpa denna patientgrupp som lider oerhört - både av sjukdomen och samhällets okunskap. Min förhoppning är att en biomedicinsk forskning värt namnet kommer igång i Sverige. Jag driver några egna Facebook-grupper där den största heter Databas ME/CFS. Medlemmarna består av både ME/CFS-sjuka och anhöriga från bl a Sverige och Norge.

  1. Lotta Täck

    Hej mitt namn är Lise-lotte
    Jag har fått diagnosen fibermyalgi men samtidigt har jag alltid en snabbsänka på mellan 25-60. Drabbas hela tiden av olika infektioner. Förkyld jämt, känns som jag hela tiden har någon slags influensa i kroppen hela tiden. Svårt med andningen. Efter en operation i veckan så visar det sig att jag ej riktigt syresätter mig. Andas ofta tungt. Trött och allmänt utmatad. Vet ej om jag ska kolla upp denna sjukdom. Vore tacksam för svar Lotta

    Liked by 1 person

  2. Magnus Pettersson

    Hej Mats, din fru testades vad jag förstår hos någon utanför den svenska sjukvården. Är det idé att göra tester via den svenska sjukvården? Är dessa tillförlitliga eller ska man vända sig direkt till någon som den ni var hos? Ditt engagemang inspirerar, blir spännande att följa er resa, håller alla tummar för att din fru blir bättre. Varma hälsningar, Magnus

    Liked by 1 person

    • Om jag utgår från egen erfarenhet.

      Forskningen har full koll på vilka prover som är dugliga och mindre dugliga. Sjukvården har det inte. De går på rutin.

      Det pågår ett utbyte såvitt jag har förstått, men det går långsamt. ELISA-tekniken är väldigt gammal. Den fungerar hyggligt vid insjukningsfasen, men inte när man har varit sjuk länge – oavsett vad. Den kollar enbart antikroppar. Eftersom sjukvården ligger efter kunskapsmässigt när det gäller antikroppar så tror de att enbart IgM är viktigt. Så är det inte och det vet forskarna om. Höga IgG-värden innebär ofta att det är en persisterande infektion, dvs s k kronisk infektion.

      Så på sätt och vis är inte ELISA helt galet – om sjukvården kunde lära sig att läsa av resultaten. Men de kommer de inte att göra. Det har sett likadant ut i mer än 30 år och det kommer att fortsätta i samma gamla vanor så länge ELISA är kvar.

      PCR är en betydligt modernare teknik. Om du vet vad du letar efter så får du över 90% säkert svar.

      När det gäller alternativvårdens mikroskopi (mörkfält – inget annat) så har det en förmåga att indikera vad som kan vara fel. en relativt stark indikator om utrustningen är avancerad. Jag misstänker att det varierar rejält. En del är enbart ute för att tjäna pengar och har köpt det billigaste emedan andra är seriösa och har riktigt bra grejer.

      Om man ser några saker som inte känns bra så kan man följa upp det – oftast med PCR eller mikroskopi hos sjukvården med färgning.

      MVH
      Mats

      Gilla

  3. esa pihlajamäki

    Hej min läkarstuderande vän har nu handlat in egen MF mikroskåp. Han hittade bla. Babesia nu ska han ta krafttag mot sjukdomen han ska testa sej själv ( han har ME ) med malariamediciner, ska skriva mer när jag vet mer.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: