Q-feber kan leda till kronisk sjukdom i 20% av fallen

Allmänt om Q-feber
Q-feber är en så kallad zoonos, dvs en sjukdom som kan spridas mellan människor och djur. Den orsakas av bakterien Coxiella burnetii. Q-feber beskrevs i sin klassiska form först hos slakteriarbetare i Australien 1935 och fick sitt namn efter ”query fever” (query = fråga, frågetecken) eftersom man inte förstod varför arbetarna insjuknade.

Sjukdomsbilden hos människa varierar mycket. Helt symptomfria infektioner förekommer, men också en influensaliknande bild med huvud- och muskelvärk. Man kan också få lunginflammation med hosta, bröstsmärtor och andningsbesvär. Sjukdomen varar i regel en till tre veckor.

Bakterien är mycket motståndskraftig mot yttre miljöfaktorer och kan därför leva länge i det fria. Många djurslag, bland annat nöt, får och getter kan smittas och då utgöra en smittkälla. Infekterade djur är ofta symptomfria men infektionen kan också framkalla abort, omlöpningar och dödfödslar/svagfödda avkommor.Bakterien utsöndras via mjölk vilket innebär att opastöriserade mejeriprodukter kan utgöra en smittrisk för människa. Vanligast är dock att smittöverföring sker via luften (damm). Smitta kan också ske via direktkontakt med infekterade djur och förorenade djurprodukter som ull, hö och gödsel.

I en studie på människa (i Sverige) hittade man antikroppar mot bakterien hos 29 procent av fårägare, hos 13 procent av veterinärer och hos 6-7 procent av människor utan kontakt med får.
Källa

Omfattande litteraturöversikt publicerad den 26 maj 2016
Gabri Morroy m.fl.har gjort en omfattande litteraturöversikt, inkluderat bland annat 57 artiklar.  Studierna visar att även om de flesta patienter återhämtar sig från trötthet inom 6-12 månader efter akut Q-feber, förblir ca 20% kroniskt trötta.

Postinfektiös trötthet efter Q-feber förekommer ofta och kan kvarstå i år
En varaktig sänkning av hälsostatus eller hälsorelaterad livskvalitet förekommer ofta efter Q-feber och kan kvarstå i flera år. Tolv månader efter akut Q-feber, hade 50% av patienterna en minskad generell livskvalitet. Det var fortfarande minskar efter 24 månader i mer än en tredjedel av alla patienter. Tjugosju månader efter akut Q-feber, rapporterade 52% av patienterna ihållande symptom och lägre poäng på Short Form 36 (SF-36) jämfört med oinfekterade kontrollpersoner. Fyra år efter akut Q-feber uppvisade patienter ett signifikant minskat hälsotillstånd jämfört med friska kontroller.

Jämförelse med andra infektioner
Postinfektiös trötthet efter Epstein Barrvirus , Ross River-virus eller C . Burnetii infektion, rapporterades i 35% av fallen efter sex veckor, 27% efter tre månader, 12% efter sex månader, och 9% efter 12 månader, oavsett smittämne.

Övriga symtom efter genomgången Q-feber
Förutom trötthet har bl a följande symtom uppvisats:

– Myalgi (smärta i muskler)
– Artralgi (smärta i leder)
– Neurokognitiva problem (koncentration och minne)
– Sömnproblem
– Huvudvärk
– Dimsyn
– Ökad (natt-) svettning
– Luftvägsproblem
– Humörstörningar
– Bakslag vid ansträngning

Långtids antibiotikabehandling
Det finns fyra artiklar som rapporterade om effekten av långvarig antibiotikabehandling mot Q-feber.De två första studierna talar för och de övriga två emot, där var dock antalet patienter väldigt få.

Studie 1 med 19 patienter
Behandling med antingen 3 månaders minocyklin 200mg / dag (n = 18), levofloxacin 200mg / dag (n = 1), eller erytromycin 400mg / dag (n = 1), förbättrade prestandastatus och minskad trötthet, vilket leder till slutsatsen att minocyklin kan vara användbar vid behandling av Q-feber.

Studie 2 med 29 patienter
I en pilotstudie, behandling med tre månaders minocyklin 100mg / dag (n = 29), doxycyklin 100mg / dag (n = 26), eller levofloxacin 200mg / dag (n = 3), visade förbättring i prestandastatus och minskad huvudvärk.

Studie 3 och 4 med 3 respektive 1 patient
I en mindre pilotstudie (n = 3) och en fallstudie (n = 1) gav motsägande resultat av behandling med långsiktig antibiotika.

Pågående studie
Den positiva effekten av antibiotikabehandling för Q-feber är inte bekräftad. Effekten av långtids antibiotikabehandling testas nu i en pågående studie där resultaten ännu inte är tillgängliga.

Sammanfattning
Det finns klara indikationer på att kvarvarande symtom efter akut Q-feber resulterar i en betydande negativ inverkan på hälsotillståndet hos patienter och kan kvarstå i åratal.

Om Mats Lindström

Jag heter Mats Lindström och min fru är svårt sjuk i ME/CFS sedan 2008. Jag lägger ner en stor tid av min fritid på att försöka finna bra symtomlindring och helst botemedel mot sjukdomen. Det viktigaste i det arbetet tror jag är att synliggöra sjukdomens allvarlighet, att få politiker, forskning och sjukvård, men även allmänheten att förstå vikten av att hjälpa denna patientgrupp som lider oerhört - både av sjukdomen och samhällets okunskap. Min förhoppning är att en biomedicinsk forskning värt namnet kommer igång i Sverige. Jag driver några egna Facebook-grupper där den största heter Databas ME/CFS. Medlemmarna består av både ME/CFS-sjuka och anhöriga från bl a Sverige och Norge.

En kommentar

  1. Rent matematiskt. 6-7 % av alla svenskar har antikroppar mot sjukdomen (betydlig fler bland de som jobbar med djur). Det motsvarar 600.000-700.000 människor. Ca 20% av dessa får kroniska besvär (ja ungefär lika stor andel som efter neuroborrelios faktiskt). Då pratar vi om 30-35000 personer, bara i Sverige.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: