ME, dysbios, IBS, SIBO, infektioner, autoimmunitet och andra belastningar

Vi vet faktiskt rätt mycket om ME och mer borde kunna göras redan nu
Mer och mer talar för att en stor majoritet av ME-patienter har problem med tarmbakterierna. Det finns studier som visar att det råder obalans mellan ”goda” och ”onda” bakterier (dysbios). Det finns mycket som talar för att det är en bakterieöverväxt som sprider sig ända upp till tunntarmen, vilket kallas för SIBO. Det har även visat sig att många har IBS, en inflammerad tarm. Allt detta påverkar självklart tarmpermeabiliteten, dvs ökad genomsläpplighet mellan tarm och blodbana – så kallad läckande tarm. Att ME-patienter har ökat antal tarmbakterier i blodet finns det studier på. I synnerhet efter fysisk ansträngning. Logiken talar då för att alla dessa ”onda” bakterier som fått dominans orsakar problem i tarmen. Sedan kan man ju undra över varför denna obalans finns i tarmen – Vad är grundorsaken? Är det infektioner, autoimmunitet, eller är det enbart en rubbning i bakteriefloran?

Något som man definitivt bör göra är att följa upp de studier som visat att tarmbakterier finns i blodet, både före och efter fysisk aktivitet. Därutöver självklart genomföra  tarmprover, både vad gäller bakterieflora och tungmetaller. Möjligheterna finns och det kan inte vara alltför avancerat eller kostsamt.

Varför tror jag på detta?
 I en studie publicerad 23 juni 2016 i tidskriften Microbiome beskrivs hur de korrekt* kunnat diagnosticera ME hos 83 procent av patienterna genom avföringsprover och blod.

”Vårt arbete visar att tarmbakterier hos ME / CFS-patienter inte är normala, det kan leda till gastrointestinal inflammation”, säger Maureen Hanson , Liberty Hyde Bailey ,professor vid Institutionen för molekylärbiologi och genetik och tidningens ledande författare. ”Dessutom, vår upptäckt av en biologisk avvikelse ger ytterligare bevis mot den löjliga tanken att sjukdomen har psykologiskt ursprung.”

Studien visar att de flesta med ME har dysbios, dvs en obalans mellan de goda och patogena tarmbakterierna.  Sammantaget tyder resultaten på en pågående skada på tarmslemhinnan, vilket leder till ökad mikrobiell translokation vilket i sin tur kan förändra antimikrobiella regulatorer och störa det medfödda immunförsvaret.
Läs hela studien här

Egen kommentar till studien
Att ME-patienter ofta har dysbios är nog ingen nyhet i sig. Jag känner flera med ME som själva bekostat tarmfloraprov i Tyskland och samtliga har fått rätt stora avvikelser från normalvärden. Studien hade varit mer intressant om de hade haft med andra kontrollgrupper av kroniskt sjuka, t ex. Fibromyalgi, Borrelia, MS, Parkinson med mera. De kanske också hade fått liknande resultat?

*Att säga att det är en studie där man funnit en biomarkör just för ME/CFS är kanske lite väl optimistiskt.Men faktum kvarstår dock att en stor majoritet av ME-patienter ändå har dysbios. Den kunskapen bör man tillvarata.

En sund tarmflora är till stor del ansvarig för den allmänna hälsan
Även om tarmfloran hos spädbarn i början verkar slumpartad, börjar den likna de vuxnas flora vid en ålder av 3 år. Ändå finns det mikrobiella variationer från matstrupe till rektum längs hela individens livstid. Utvecklingen har nu gjort det möjligt för forskare att studera dessa mikroorganismer och deras funktion och interaktioner på ett utstuderat sätt både vid hälsa och sjukdom. Den normala tarmfloran ger specifik funktion i metabolism, underhåll av strukturell integritet i tarmen, slemhinnebarriären, immunmodulering, och skydd mot patogener. Flera faktorer spelar en roll i att forma den normala tarmfloran. De omfattar:
1. Hur man föds (vaginalt eller kejsarsnitt)
2. Diet – Under spädbarnstiden (bröstmjölk eller inte) och vuxenlivet (veganbaserat eller köttbaserat)
3. Användning av antibiotika
Källa

IBS
IBS (irritable bowel syndrome) är ett kroniskt tillstånd som drabbar upp till 20 procent av befolkningen. Etiologin och patofysiologin bakom IBS är sannolikt multifaktoriell och behandlingsmöjligheterna är begränsade. Informationen till patienterna är att tillståndet oftast är livslångt och ej relaterat till förkortad livslängd men däremot till nedsatt livskvalitet.

I litteraturen finns ett flertal rapporter som indikerar att tarmfloran kan vara av betydelse för utveckling av IBS. Vad som talar för en bakomliggande störning i tarmens ekosystem – dysbios – är att upp till 10 procent av patienter som drabbats av en tarminfektion utvecklar IBS (postinfektiös IBS).
Källa

SIBO och Dysbios
SIBO innebär att bakterier som är tänkt att stanna i tjocktarmen har krupit in i tunntarmen (bakteriell överväxt i tunntarmen), medan dysbios enbart betyder obalans i tarmfloran.

Det finns 6 tecken på att SIBO kan vara grundorsaken till IBS
Studier visar att över 50% av patienter som diagnostiserats med IBS faktiskt har en underliggande obalans som kallas SIBO. När bakterierna vandrar bakåt i tunntarmen, eller när det finns låg magsyra, eller dålig pankreasenzymproduktion, kan bakterier i tunntarmen växa över och orsaka symtom som diarré, gas eller uppblåsthet.

Sex tecken på att du kan ha SIBO
1. Du märker att fibrer leder till förstoppning
2. Du får mer gaser och känner en uppblåsthet när du tar probiotika som innehåller prebiotika
3. Du har celiaki eller glutenintolerans
4. Du utvecklar kroniska symptom på gas, uppblåsthet, förstoppning eller diarré efter att ha tagit smärtstillande medel, som opiater.
5. Ditt blod visar kroniskt lågt järn utan känd orsak
Källa

PEM
Alla patienter som diagnostiseras för ME enligt Kanadakriterierna har ett ”måstesymtom” för att uppfylla kriterierna – PEM (Post-Exertional Malaise). Det innebär att patienten blir försämrad efter ansträngning, oavsett om det varit en fysisk eller psykisk ansträngning. Försämringen håller oftast i sig mer än 24 timmar. Det är en av orsakerna, och kanske den viktigaste, till att dessa patienter inte kan utöva fysisk aktivitet.

Det finns nu flera studier som styrker detta tillstånd, men ingen vet med säkerhet vad det beror på.

Kan PEM bero på att tarmbakterier läckt ut i blodbanan?

Tarmbakterier i blodbanan efter fysisk ansträngning
Det finns en mindre studie som fokuserat på orsaken till PEM. I december 2015 konstaterades ökad förekomst av tarmbakterier i ME-patienternas blod i upp till 48 timmar efter cykeltest. Det tyder på att tarmen inte håller tätt och att läckage sker rakt in i blodbanan, så kallad läckande tarm. Att det kan orsaka besvär som PEM är inte så svårt att förstå.
Källa

En äldre studie om tarmbakterier i blodbanan
I en studie från 2008 undersöktes serumkoncentrationer av gramnegativa enterobakterier hos 41 st CFS-patienter. Dvs hur mycket av de farliga bakterierna från tarmen som läckt ut i blodet. I detta fall undersökte man Hafnia alvei; Pseudomonas aeruginosa, Morgan morganii, Pseudomonas putida, Citrobacter Koseri och Klebsielle Pneumoniae.

Denna studie är inte direkt kopplad till fysisk ansträngning men är av intresse ändå.

Undersökningen gjordes både före och efter intag av naturliga antiinflammatoriska och antioxidativa ämnen (NAIOSs) såsom glutamin, N-acetylcystein och zink, tillsammans med en ”läckande tarmdiet” under 10-14 månader.

24 st (59%) av 41 st patienter visade en signifikant klinisk förbättring eller remission efter 10-14 månaders behandling.

Forskarna menar att resultaten stödjer uppfattningen att försvagad tight junction barriär är en ny behandlingsväg för CFS och att det är ett nytt mål för läkemedelsutvecklingen. Under tiden kan CFS-patienter med läckande tarm behandlas med specifik NAIOSs och en läckande tarm kost.
Källa

Läckande tarm vad beror det på?
Det finns många olika teorier om varför läckande tarm kan uppstå. Autoimmunitet, infektioner, miljögifter, tungmetallsförgiftning har bland annat föreslagits. Dysbios kan vara ett mellanled och behöver således inte vara grundorsaken till sjukdomen. Men att med mer avancerad probiotika kunna få vissa med ME att må bättre får nog ändå hållas för sannolikt.

Zonulin
Zonulin är en typ av protein som upptäcktes år 2000 av en grupp forskare vid Maryland School of Medicine i USA. Proteinet finns inom tarmceller och det är det enda humana proteinet som reglerar permeabiliteten av tarmen. Zonulin har kallats en ”tight junction regulator”, som styr storleken på gapen mellan tarmceller och passagen av näringsämnen, vatten och celler in i och ut ur tarmen.

I närvaro av zonulin förblir de normalt täta förbindelserna mellan tarmcellerna öppna, vilket skapar tarmläckage och initierar en inflammatorisk kaskad som slutligen skadar tarmväggen.

Italienska forskare tillkännagav den 27 okt 2015 resultatet av deras senaste forskning som förbinder zonulin med två vanliga inflammatoriska tarmförhållanden. Forskarna har upptäckt att personer med ”icke-celiac glutenkänsligheten” (NCGS) och colon irritabile (IBS) har högre nivåer av zonulin, vilket tyder på en viktig roll för proteinet i utvecklingen av dessa tillstånd.
Källa

Höga nivåer av Zonulin ökar tarmgenomsläppligheten
Efter Dr. Fasanos forskning kring läckande tarm och zonulin vet vi att de mäktigaste triggers för att öppna ”zonulindörren” är :
1. Gluten
2. SIBO = tunntarms bakteriell överväxt
3. Svamp eller candidaöverväxt
4. Dysbios
5. Parasitinfektioner
Källa

Läckande tarm och zonulin kopplat till MS
Sharam Lavasini m fl vid Lunds universitet (2014) har visat ett samband mellan läckande tarm och MS i studier med möss. Genom immunmodulering framkallade man en form av MS hos möss som kallas EAE. Genomsläppligheten i tarmen sker via ” tight junctions/täta fogar” som kallas så för att cellerna i tarmen är tätt förbundna med varandra. Nivån av zonulin var ökad hos djuren med EAE – ju mer zonulin desto större genomsläpplighet. Forskarnas resultat visar att när akuta autoimmuna reaktioner i samband med MS påbörjats beger sig Th1 celler till tarmen och frigör signalsubstansen IFN – γ viken utlöser en tarminflammation som i sin tur främjar T-celler att producera signalsubstansen IL- 17. En sådan proinflammatorisk tarmmiljö frigör zonulin, som nedmonterar de ”täta fogarna-tight junctions” och möjliggör ökad permeabilitet – dvs ovälkomna partiklar åker rakt in i blodomloppet genom tarmväggen.

Bilden visar ökad tarmgenomsläpplighet hos de möss med MS-varianten EAE

Forskarna studerade vävnaderna i tarmslemhinnan från tre delar av tunntarmen. Vävnadsproverna visade att det utvecklades djupare klyftor i tarmslemhinnan hos de möss med MS-varienten EAE. D v s, genomsläppligheten i tunntarmen var större hos de möss med EAE.
Källa

Redan 2010 lyckades Lavasini genom probiotikabehandling få möss med EAE att bli bättre efter bara 3 veckors behandling. Han sade då även till TT att försök med mjölksyrebakterier också gjorts på djurmodeller för andra autoimmuna sjukdomar och gett positiva resultat även för dem, men dessa studier är ännu inte publicerade.
Källa

Sammanfattning
Det vore intressant att se uppföljande studier gällande tarmbakterier i blodet hos ME-patienter före och efter fysisk ansträngning. Om det kan bekräftas att tarmbakterier läcker ut i blodbanan torde det vara logiskt att utröna orsaken till läckande tarm, bl a genom tarmprover. Därefter försöka behandla dess orsaker.