Latent borrelia kan “poppa upp” men även vara kronisk

Latent och kronisk borrelia

Om borrelia inte diagnostiseras och behandlas tidigt, kan spiroketerna spridas och flyga under immunförsvarets radar och helt enkelt bli latent (likt herpesvirusen) precis som med många andra bakterier, exempelvis TBC.

Vid en fysisk eller psykisk belastning längre fram i livet kan borrelian återigen “poppa upp” och ställa till besvär.

En del har ständiga problem (kallas av sjukvården för restsymtom). Veckor, månader eller år senare, kan patienter utveckla problem med hjärnan och nervsystemet, muskler och leder, hjärta och cirkulation, matsmältning och hud. Symptomen kan försvinna även utan behandling och olika symptom kan uppträda vid olika tidpunkter.

Obehandlad eller otillräckligt behandlad borrelia kan orsaka att vissa människor utvecklar allvarliga symtom som är svåra att få bukt med. Vi vet inte exakt hur många personer som diagnostiseras för borrelia årligen. Redan för 20 år sedan nämndes siffran 10000 i Sverige. Siffran har hängt med länge . Med anledning av både ökning i antal och geografiska spridning av fästingar bör siffran kunna minst dubbleras. Ca 15% +/- 5% av alla som smittas av borrelia bedöms få så kallade restsymtom.

Om vi utgår från, lågt räknat, att 20000 drabbas av borrelia så är det ca 1500 personer varje år som får “restsymtom”!

Om vi leker med tanken att man i genomsnitt får det mitt i livet så är det här och nu ca 60000 som har restsymtom i Sverige. Visst -en del tänker då att fästingar inte var så vanliga för över 20 år sedan. OK, halvera då 60000 (som baseras på en 40-årsperiod). Då har vi i vart fall minst ca 30000 som här och nu i Sverige som lider av “restsymtom”. En ansenlig mängd människor varav förmodligen många är feldiagnostiserade i andra diagnoser, antingen somatiska eller psykosomatiska…

Visst kan jag tänka mig att en del de facto har restsymtom, på riktigt. Men långt ifrån alla.  Det finns studier där man låtit osmittade fästinglarver suga blod på personer med restsymtom. Därefter smittades fästingen av borrelia. Spännande… hur kan det komma sig?

Visst finns det tillräckligt underlag för att göra mycket mer i Sverige. Inte minst när flaggskeppet CVI i Uppsala (mottagning av patienter för vektorburna infektioner) enbart kunde konstatera att endast en av hundra bär på borreliainfektion. Det är klart att det är ett misslyckande. Alla som är pålästa vet hur svårt det är att påvisa aktiv borreliainfektion då flera månader och ofta flera år har gått. IgM-produktionen avtar rätt fort och även IgG minskar med tiden. PCR är allmänt känt för att inte vara tillförlitligt efter en tid. Att borreliabakterierna kan bilda cystform/round bodies och i det tillståndet vare sig kan dela sig eller utöva någon metabolistisk aktivitet i upp till 10 månader är också en utmaning. Lägg därtill att de kan växla ytproteiner, bilda biofilm samt släppa DNA-spår genom blebs för att vilseleda immunförsvaret gör att borrelia är en ytterst komplicerad infektion, när den fått fäste!

För folkhälsan och även natinoalekonomins skull borde frågan om att effektivisera både provtagnings- och behandlingsmetoder vara högt prioriterad hos samtliga politiker, flera myndigheter och medicinsk skolade. Jag förstår faktisk inte varför det inte är så.

Om Mats Lindström

Jag heter Mats Lindström och min fru är svårt sjuk i ME/CFS sedan 2008. Jag lägger ner en stor tid av min fritid på att försöka finna bra symtomlindring och helst botemedel mot sjukdomen. Det viktigaste i det arbetet tror jag är att synliggöra sjukdomens allvarlighet, att få politiker, forskning och sjukvård, men även allmänheten att förstå vikten av att hjälpa denna patientgrupp som lider oerhört - både av sjukdomen och samhällets okunskap. Min förhoppning är att en biomedicinsk forskning värt namnet kommer igång i Sverige. Jag driver några egna Facebook-grupper där den största heter Databas ME/CFS. Medlemmarna består av både ME/CFS-sjuka och anhöriga från bl a Sverige och Norge.

  1. Ammie

    Undrar jag med . Svaret kanske är så enkelt att det inte är den som har mest kunskap och vilja att hjälpa som är på rätt plats utan den som kan prata bäst för sig själv och ”spara” pengar genom att negligéra problemet 😣😢

    Liked by 1 person

  2. C Olsson

    I Sverige står begreppet restsymptom för kvarstående symptom efter behandling där patienten INTE har några tecken på en fortfarande aktiv borrelios. Dessa restsymptom brukar minska eller försvinna helt med tiden (kroppen kan ju själv i viss mån läka skador som har uppstått). Och javisst, det finns definitivt personer som har restsymptom ”på riktigt”, dvs kvarstående symptom som beror på skador orsakade av borreliainfektionen. Dock finns det säkerligen okunniga svenska läkare som avfärdar symptom som ÄR tecken på en fortfarande aktiv borrelios efter behandling som restsymptom. Jag har däremot aldrig någonsin hört talas om någon läkare som har avfärdat en ännu inte behandlad borrelios som restsymptom. Professor Ying Zhang uppskattar (som jag har tolkat det) att ca hälften av fallen med kvarstående symptom efter behandling kan bära på sk ”persisters” vilket (senare) kan innebära att patienterna får återfall. Den senaste uppskattningen av antal svenska diagnosticerade och behandlade borreliafall var 40 000 fall/år. Källa: Johan Berglund 2010 och ScandTick 2012. Dessa siffror presenterades även av ScandTick på NorVects konferens 2014 (om jag nu minns rätt på året). Begreppet kronisk borrelios är i Sverige SYNONYMT med stadium 3, dvs en aktiv borreliainfektion som har pågått i mer än 6 månader (oavsett om en tidigare behandling har getts eller inte). Källa (bland annat): Folkhälsomyndigheten rapport 2013. I Sverige har ca 5-10 av borreliafallen en kronisk (dvs, sen) borrelios vid diagnos av svenska läkare. Dessa siffror (som är hämtade från en svensk studie som har några år på nacken) är bekräftade som riktiga av en läkare i Mats Reimers blogg. Det står dock en lite lägre siffra i den svenska behandlingsrekommendationen men det är ändå rätt så många som har en kronisk (dvs, sen) borrelios vid diagnos av svenska läkare. Svensk rekommenderad behandling vid kronisk (dvs, sen) borrelios är 14 – 21 dagars antibiotika. Om dubbel dos av doxycyklin (dvs, 400 mg/dygn) ges vid neuroborrelios är dock behandlingstiden istället 10 dagar. Denna behandling räcker till i ca 50% av fallen: Källa: Tyska ILADS-utbildade läkares riktlinjer samt Dr Burrascano (ILADS).

    Gilla

    • C Olsson

      Jösses, jag ser att jag har skrivit lite fel. Det skall ju istället stå: ” I Sverige har ca 5-10 % av borreliafallen en kronisk (dvs, sen) borrelios vid diagnos av svenska läkare.” Vilket då blir ca 2 000-4 000 personer/år om den senaste uppskattningen av antal borreliadrabbade/år (dvs, 40 000 fall/år) är riktig.

      Gilla

  3. pege63

    Kan ju vara att man ser en möjlighet att tjäna pengar på dessa patienter kan ju vara så syniskt.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: