Diagnostik av borrelia är ”i händerna” på just den läkare du möter

Bildkälla

Läkemedelsverket kom ut med rekommendationer om borreliainfektion 2009
Läkemedelsbehandling av borreliainfektion
I rekommendationen kan man utläsa att diagnos av borrelia främst ställs kliniskt med viss vägledning av laboratorieresultat. Vidare framgår det att det finns väldigt många osäkerhetsfaktorer.

Läkarens erfarenhet och kunskap är oerhört viktig
”Den borreliaspecifika diagnostiken ställer krav på ett gott samarbete mellan klinik och laboratorium och måste anpassas till lokal epidemiologi och laboratoriediagnostik.” Den kliniska bilden (titta, känna och fråga) är en absolut förutsättning för att laboratoriet ska kunna ge tolkningsstöd. Vidare kan man läsa att bakterieodling är komplicerad, tar lång tid och har för låg sensitivitet för att vara av värde i klinisk rutindiagnostik.

PCR fungerar enbart på misstänkt borreliaartrit
”Vid övriga tillstånd har det ännu ingen plats i diagnostiken.”

Serologi kan hjälpa – till viss del – om man tar hänsyn till dess brister…
”Indirekt diagnostik i form av serologi är idag den dominerande metoden, och är ett gott stöd om man tar hänsyn till dess begränsningar”. Negativ serologi (negativt provsvar) förekommer vid tidiga och lokala manifestationer.

Hög seroprevalens (förekomst av antikroppar hos friska vuxna) finns i endemiska (fästingdrabbade) områden.

Både IgM och IgG (antikroppar) kvarstår länge även efter utläkt infektion och testkit från olika fabrikanter ger inte alltid jämförbara resultat. IgM-antikroppar i serum (behandlat blod) är av tveksamt diagnostiskt värde på grund av att ospecifik reaktivitet är vanlig.

Om Neuroborrelios
För diagnos krävs lumbalpunktion. Specifika antikroppar mot borrelia kan påvisas i likvor två veckor efter symtomdebut, och efter tre veckor har de flesta patienter positivt likvor-serumindex. Avsaknad av specifika antikroppar i serum utesluter inte helt neuroborrelios i tidigt skede men diagnosen är mycket osannolik vid negativ serologi åtta veckor efter symtomdebut.
Källa

I Folkhälsomyndighetens Referensmetodik framgår myndighetens uppskattning av sensitivitet (förmåga att upptäcka aktiv infektion)
Med tillgängliga metoder kan specifika antikroppar påvisas i serum i 10-50 % vid erythema migrans (högre frekvens vid multipla erytem), i 60-70 % vid lymfocytom eller hjärtpåverkan, och i närmare 100 % vid akrodermatit eller artrit. Vid neuroborrelios kan antikroppar påvisas i serum i 30-50 % efter 2 veckors sjukdomsduration och i närmare 100 % efter 6-8 veckor. Antikroppar ses ofta tidigare i cerebrospinalvätska än i serum, och antikroppsproduktion kan påvisas i upp till 80 % efter 2 veckors neurologisk sjukdom.
Källa

Smittskyddsinstitutet (numera Folkhälsomyndigheten) tog 2013 fram Laboratoriediagnostik av borreliainfektion
Man kan där läsa att det finns tre olika former av kronisk borrelia, oavsett vad Soldoktorn på TV4 tidigare sagt:
1. ACA (Acrodermatitis chronica atrophicans. Akrodermatit)
2. Kronisk artrit
3. Sen (kronisk) Neuroborrelios med persisterande symptom och objektiva infektionstecken i ryggmärgsvätska (csv) och blod med en varaktighet på över sex månader.

Tillstånden förekommer vid obehandlad borreliainfektion, men anses vara mycket ovanliga om rätt antibiotikabehandling sätts in i ett tidigt skede.
Källa

Alla som smittats av borrelia vet inte om de blivit bitna av en fästing
Endast en tredjedel av 508 personer med konstaterad borrelia kunde ge en tydlig historia av ett fästingbett. Endast 71% hade haft en hudrodnad. Studien publicerades i februari 2015 (Storbritannien).
Källa

Det finns uppgifter som talar för att borrelia kan överföras genom/från:
1. Blodtransfusioner och organdonationer
Källa (sid. 39-40)

2. Mamma till foster
Källa (sid. 16)

3. Sexuellt umgänge
Borrelia burgdorferi har anträffats i sädesvätska respektive vaginalt sekret.
Källa

Blodsugande insekter, såsom myggor, flugor, loppor och kvalster
Nedan finns några litterära exempel avseende smittöverföring från andra småkryp.

1. Borrelia burgdorferi har identifierats i 13 arter av kvalster, 15 arter av flugor och två arter av loppor.
Källa

2. Borrelia afzeli har identifierats hos honmyggor av släktet Culex, Aedes och Anopheles.
Källa

3. I en studie identifierades borrelia hos myggor och loppor.
Källa

4. Även i denna studie har borrelia identifierats hos myggor och loppor
Källa

5. I en tysk studie avseende borreliaartrit konstaterades att en patient var smittad av en fluga.
Källa

6. I en fransk studie av fyra borreliapatienter konstaterades att endast en blivit biten av en fästing. Forskarna menade att två av patienterna kan ha ådragit sig borrelia från en mygga eller bitande fluga.
Källa

7. Dr Steven Luger har i The New England Journal of Medicine presenterat ett fall där en patient blev biten av en fluga. 13 dagar senare kunde smitta av borrelia konstateras.
Källa

Slutsats
Även den som inte är medicinsk skolad förstår nog att det är oerhört svårt att fastställa (med svenska tillgängliga metoder) om det föreligger en aktiv borreliainfektion eller inte, i de fall erythema migrans (hudrodnad) inte uppstår. Det gör det inte i ca 30% av fallen. Om 30.000 får borrelia årligen i Sverige så innebär det att 9000 inte får en hudrodnad. En del kanske lyckas ”självläka” sin borreliainfektion, men vad händer med alla andra?

 

Om Mats Lindström

Jag heter Mats Lindström och min fru är svårt sjuk i ME/CFS sedan 2008. Jag lägger ner en stor tid av min fritid på att försöka finna bra symtomlindring och helst botemedel mot sjukdomen. Det viktigaste i det arbetet tror jag är att synliggöra sjukdomens allvarlighet, att få politiker, forskning och sjukvård, men även allmänheten att förstå vikten av att hjälpa denna patientgrupp som lider oerhört - både av sjukdomen och samhällets okunskap. Min förhoppning är att en biomedicinsk forskning värt namnet kommer igång i Sverige. Jag driver några egna Facebook-grupper där den största heter Databas ME/CFS. Medlemmarna består av både ME/CFS-sjuka och anhöriga från bl a Sverige och Norge.

  1. Tommy Mårtensson

    ”*****Tillstånden förekommer vid obehandlad borreliainfektion, men anses vara mycket ovanliga om rätt antibiotikabehandling sätts in i ett tidigt skede.*****”…. VAR någonstans i Sverige får man rätt antibiotikabehandling i ett tidigt skede vid fästingbett? Ingenstans. Alltså måste tillstånden ACA, artrit osv. VARA mycket vanliga.

    Liked by 1 person

    • Carina

      Nej, Folkhälsomyndigheten har faktiskt rätt. Behandlingsvikten är inte så hög i ett tidigt stadium. Kronisk (dvs, sen) borrelios (som tex ACA, sen artrit och sen neuroborrelios) är faktiskt vanligast om man inte har fått någon antibiotikabehandling alls.

      Gilla

      • Tommy Mårtensson

        Hur många är det nu, och de senaste 20åren som inte fått någon behandling alls eftersom man inte kan diagnostisera vektorburna infektioner. Det är ju mängder. När väl sjukdomen blir synlig så är det ju för sent.

        Liked by 1 person

    • Problematiken är att ingen vet hur många det är som inte fått någon behandling (som borde ha fått det). Det anses ju att en borreliainfektion självläker… Det är kanske sant i en del fall. Men allt detta blir en gissningslek. Det man i vart fall kan konstatera är att det rimligtvis är några tusen som insjuknar varje år, som inte misstänker att det beror på borrelia – och inte heller läkaren. Detta okända antal människor kan då gå två öden till mötes – vissa självläker och andra förblir sjuka – och de senare kanske diagnostiseras i Fibromyalgi, ME/CFS eller någon annan diagnos som passar in på symtomen. Det borde väl anses vara en rimlig hypotes?

      Gilla

      • Carina

        Tommy Mårtensson, det var vad Folkhälsomyndigheten skrev som jag förklarade, jag har överhuvudtaget inte sagt något om dom som inte får någon borreliadiagnos och därmed heller ingen behandling varken i ett tidigt stadium (dvs, stadium 1 och stadium 2) eller i stadium 3 (även benämnt kronisk borrelios i Sverige).

        Vilket givetvis också är ett problem!!

        I Sverige diagnosticeras och behandlas uppskattningsvis 40 000 borreliafall/år, varav ca 5-10% har stadium 3 (även benämnt kronisk borrelios i Sverige) vid diagnos. Källor: ScandTick och Johan Berglund. Jag har givetvis inga siffror på hur många som INTE får rätt diagnos och behandling. Känner du själv till hur många det är?

        Gilla

      • Tommy Mårtensson

        Folkhälsomyndigheten lägger ut texten så, att när man läser texten får man uppfattningen det är sällsynt i Sverige att få allvarliga problem i samband med fästingbett. Man skriver ju även att det är liten risk att smittas. Enl. Hjärt o lungfonden finns 300.000 personer med hjärtflimmer/hjärtklappning, orsakat av? Och de som drabbas av hjärtstopp. Den svenska diagnosen blir ”sjuk sinusknuta” orsakat av? När till synens helt friska människor som är ute och går/springer ramlar framstupa i steget utan att kunna ta emot sig i fallet, så blir diagnosen hjärtstopp, orsakat av? Läser man det som Mats här har länkat fram i sina artiklar, så begriper ju även en normalbegåvad 12åring att det något som inte stämmer med det som Folkhälsomyndigheten vill påskina i sin text.

        Liked by 2 people

    • Carina

      Tommy Mårtensson, i Sverige har ca 30% av fallen en stadium 2 och stadium 3-borrelios vid diagnos av svenska läkare (oavsett vad Mats påstår!). Och det är även vid en tidig, stadium 2-borrelios som allvarliga yttringar som neuroborrelios och kardit uppträder. Man behöver alltså inte ens ha stadium 3 (dvs, kronisk borrelios) för att vara allvarligt sjuk. Kardit (dvs, borreliaorsakad hjärtpåverkan) är dock en mycket ovanlig yttring vid europeisk borrelios (om jag minns rätt så har mindre än 1% av borreliafallen detta), så jag tror inte att 300 000 svenskar lider av borreliaorsakade hjärtproblem. Neuroborrelios (vilket kan vara både stadium 2 och stadium 3) är dock mycket vanligare, vilket ca 16% av dom svenska borreliafallen har vid diagnos av svenska läkare. Artrit (vilket också kan vara både stadium 2 och stadium 3) är lite ovanligare i Sverige. ACA (dvs, hudborrelios) är den sannolikt vanligaste yttringen vid kronisk (dvs, stadium 3) borrelios i Sverige. ACA är knappast någon livshotande yttring.

      Gilla

      • Tommy Mårtensson

        Det är ju självklart att stadium 2 o 3 av borrelia blir mycket ovanligt här, när man i Sverige inte kan diagnostisera borrelian då. Man letar antikroppar som inte finns, eller är i för liten mängd för att ge utslag på de tester som finns tillgängliga.

        Liked by 1 person

      • Tommy Mårtensson

        När ACA gått så långt att man inte kan lämna fingeravtryck vid passansökan, hur tunna är då blodkärlen som finns i kroppen? Hur stor är risken att ett blodkärl brister pga. detta. I ett uttalande från en forskare 2009 som lämnade in en utredning när det gäller insättande av blodförtunnande läkemedel till Socialstyrelsen, säger denne att det hade varit bättre att INTE ge de som blöder lätt någon sådan medicin. Det troliga är ju då att man drabbas av stroke. Kan det vara den anledning att 3 personer i min bekantskapskrets de senaste 1,5 åren avlidit 1 mån i hjärnblödning/stroke efter att blodförtunnande läkemedel satts in pga. hjärtproblem (hjärtproblem orsakat av?). I lördags begravdes den 4:e. Där väntar man förfarande på besked vad som orsakade denna plötsliga bortgång i mitten på oktober. Vad är gemensamt med oss, jo att vi haft mängder med fästingar på oss.

        Liked by 1 person

  2. Ingela S

    Utförligt och korrekt Mats

    Man måste få en flerfaldig förbättring
    på nuvarande kunskapsnivå i landet

    Tack, Bra inlägg

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: