Arbetet mot antibiotikaresistens drabbar vissa patientgrupper i Sverige

Med antibiotikaresistens avses en organisms motståndskraft mot antibiotika
Det står klart att antibiotikaresistens ökar i världen. Antibiotika har nu snart funnits i 100 år. Det har minskat dödligheten i flertalet sjukdomar och ett fullgott alternativ till antibiotika har ännu inte tagits fram. Att antibiotikaresistens har utvecklats till ett globalt problem, minskar möjligheten att behandla och bota såväl livshotande infektioner som alldagliga infektioner, som obehandlade kan leda till allvarliga komplikationer.Det är då självklart viktigt att minska förskrivning av antibiotika.

Bakterier som är motståndskraftiga mot ett eller flera sorters antibiotika kallas antibiotikaresistenta. Bakterier som är resistenta mot mer än tre sorters antibiotika kan också kallas multiresistenta.

ESBL-bildande tarmbakterier och MRSA är exempel på multiresistenta bakterier
De orsakar stora problem inom sjukvården och samhället. ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, en sorts enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. MRSA står tår för ”meticillinresistent Staphylococcus aureus”. Bakterien tillhör en typ av stafylokocker
Källa

Syftet med Strama är gott
Strama arbetar för en klok antibiotikaförskrivning så att antibiotika även i framtiden ska kunna fungera som effektiva läkemedel. Strama har för innevarande år 10 framtagna punkter för förbättringsområden. Jag berör nu enbart de första två punkterna.

1. Minskad förskrivning av antibiotika på recept i Sverige 

Motivering – behov och syfte
Antalet bakterier med resistens mot antibiotika ökar i hela världen, även Sverige. Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt vilket innebär att vi riskerar att stå utan effektiv behandling vid svåra infektioner. En minskad antibiotikaförskrivning kan bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens och öka möjligheterna till framgångsrik behandling vid de infektioner där antibiotikabehandling verkligen är avgörande för tillfrisknandet.

2. Mål
Förskrivning av 250 recept på antibiotika/1000 invånare och år i Sverige
 Målet ska nås genom successiv minskning från nuvarande nivå varje år.
Källa 

Sverige tillhör de länder som skriver ut minst antibiotika i Europa
European Centre for Disease Prevention and Control har tagit fram jämförelsestatistik utifrån en geografisk fördelning av antibiotikakonsumtion inom primärvården. Statistiken är från 2014.
antibiotika-europa
Bildkälla

Statistik enligt Folkhälsomyndigheten visar även på stora skillnader inom Norden
antibiotika

Riksrevisionens Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet (RiR 2015:12) 
I överenskommelsen kan man bl a läsa: Det långsiktiga målet för användningen av antibiotika är 250 expedierade recept per 1 000 invånare och år. Sedan mätningarna startade år 2006 har förskrivningen långsamt minskat. Det är framför under 2013 som antalet expedierade antibiotikarecept minskade stort på ett år, med 9 procent jämfört med 2012 till en nivå på 331 recept. Det fanns dock stora skillnader mellan landstingen.
Källa

Kan målsättningen med minskad förskrivning av antibiotika hota vissa patientgrupper? Svar Ja
Rent logiskt borde självklart inte ett övergripande mål om minskad förskrivning av antibiotika innebära att de som verkligen är i behov av antibiotika inte ska få det. Men om man tittar på de behandlingsrekommendationer som svensk sjukvård utgår från avseende borrelia så tillhör Sverige – internationellt sätt – de mest återhållsamma länderna avseende behandlingslängd., normalt 10-14 dagars förskrivning.

Enligt professor Cecilia Stålsby-Lundborg vid Karolinska institutet är även för korta antibiotikakurer en av alla orsaker till resistensproblematik. Det är därför mycket viktigt att man inte offrar en patientgrupp för att kunskapen i Sverige är väldigt låg om hur borrelia ska behandlas, inte minst i de fall med återkommande symtom efter rekommenderad behandling, eller i de fall patienten gått med infektionen länge, kanske åratal. Det är då inte rimligt att utgå från att 10-14 dagar är tillräcklig behandling då senare forskning visat att borrelia undkommer immunförsvaret och även antibiotika på flera olika sätt, bl a biofilm , förekomsten av flera strukturella former (pleomorfism) och att borreliabakteriens ytantigen kan växla. Tyvärr är detta forskning som svenska läkare normalt inte känner till.

Importerat kött från antibiotikabehandlade djur kan vara ett mycket större problem
De senaste åren har importen av danskt fläskkött minskat med 25 procent. Larm om dålig djurhållning och antibiotikabehandling har gjort att svenskarna valt bort det. Men samtidigt har importen av annat utländskt kött ökat med hela 86 procent, främst Tyskland och Polen. I Tyskland, som blivit största importland på gris, används exempelvis fyra gånger mer antibiotika än i Danmark och 13 gånger mer än i Sverige. My Sahlman som är veterinär på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF uttalade till SVT– En bedrövlig siffra! Ju mer antibiotika vi ger till djuren, desto större risk att vi får antibiotikaresistenta bakterier som kan drabba dig och våra barn.
Källa

För ett par år sedan kunde man läsa följande i Dagens Nyheter
”Två tredjedelar av all antibiotika i världen ges till djur i jakten på ­billigt kött. Det bidrar till att öka de resistenta bakterierna som hotar ­människors hälsa.”
Källa


”Det är viktigt att ha rätt fokus när man prioriterar. En prioritering innebär alltid att man väljer bort något”

Mats Lindström  (min fru har kronisk borrelia och mår bättre efter långvarig antibiotikabehandling).

Om Mats Lindström

Jag heter Mats Lindström och min fru är svårt sjuk i ME/CFS sedan 2008. Jag lägger ner en stor tid av min fritid på att försöka finna bra symtomlindring och helst botemedel mot sjukdomen. Det viktigaste i det arbetet tror jag är att synliggöra sjukdomens allvarlighet, att få politiker, forskning och sjukvård, men även allmänheten att förstå vikten av att hjälpa denna patientgrupp som lider oerhört - både av sjukdomen och samhällets okunskap. Min förhoppning är att en biomedicinsk forskning värt namnet kommer igång i Sverige. Jag driver några egna Facebook-grupper där den största heter Databas ME/CFS. Medlemmarna består av både ME/CFS-sjuka och anhöriga från bl a Sverige och Norge.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: