Uppsalaföretag satsar på precisionsmedicin genom identifiering av biomarkörer

Olink Proteomics har världens största validerade proteomikbibliotek som idag täcker över 700 olika biomarkörer
Precisionsmedicin innebär att man försöker matcha ett specifikt läkemedel mot en viss typ av biomarkör.

Man kan läsa bland annat följande om företagets förmåga: Proseek Multiplex-panelerna är ett proteomikverktyg i multiplex-format med hög genomströmning (high throughput) som möjliggör samtidig detektion av 92 proteiner i 96 prover. Endast 1 mikroliter per prov behövs för analysen och tekniken går att tillämpa i nästan alla biologiska material, till exempel serum, plasma och lysat av tumörceller. Tusentals prover per vecka kan analyseras med dessa paneler vilket dramatiskt ökar sannolikheten att hitta relevanta proteinbiomarkörer.

Företaget kan nu även detektera markörer för bl a immunsvar och metabolism
Olink Proteomics har hittills lanserat produkter för att detektera biomarkörer som är specifika för olika sjukdomsområden, som hjärtkärlsjukdom, immunonkologi, inflammation, neurologi och onkologi. Nu lanseras tre nya plattformar.  De detekterar markörer relaterade till immunsvar, organskador och metabolism.
Läs pressmeddelandet här

Kan företagets metoder användas för att finna biomarkörer för ME/CFS, Fibromyalgi etc?
Det vore självklart intressant att kunna använda företagets teknik för att ”leta biomarkörer” hos de patientgrupper som idag saknar kända biomarkörer, exempelvis ME/CFS, fibromyalgi och Post-Lyme disease syndrome (PLDS).

Proteinstudie genomfördes år 2011
År 2011 var bland annat professor Jonas Berquist delaktig i en mycket intressant studie där patienter med ”restsymtom” från borrelios (Post-Lyme disease syndrome, PLDS), respektive CFS-patienter, jämfördes med frisk kontrollgrupp.
protein

Det fanns avvikelser mellan grupperna
I de tre olika grupperna fanns enbart 1605 gemensamma proteiner. För övrigt fanns det totalt 2,783  proteiner i CFS-gruppen och 2,768 proteiner i PLDS-gruppen (ovan nPTLS), jämfört med de 2.630 proteiner i den friska kontrollgruppen. Studien pekade på att skillnaderna var stora mellan grupperna. Studiens syfte var inte att finna biomarkörer i behandlingssyfte.
Studien i fulltext 

Om Mats Lindström

Jag heter Mats Lindström och min fru är svårt sjuk i ME/CFS sedan 2008. Jag lägger ner en stor tid av min fritid på att försöka finna bra symtomlindring och helst botemedel mot sjukdomen. Det viktigaste i det arbetet tror jag är att synliggöra sjukdomens allvarlighet, att få politiker, forskning och sjukvård, men även allmänheten att förstå vikten av att hjälpa denna patientgrupp som lider oerhört - både av sjukdomen och samhällets okunskap. Min förhoppning är att en biomedicinsk forskning värt namnet kommer igång i Sverige. Jag driver några egna Facebook-grupper där den största heter Databas ME/CFS. Medlemmarna består av både ME/CFS-sjuka och anhöriga från bl a Sverige och Norge.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: