Några reflektioner utifrån det som pågår

Mycket av det vi inte visste igår vet vi faktiskt idag – eller hur?
Detta inlägg kommer att handla om just det. Även lite om vetenskap och beprövad erfarenhet. Och… det är enbart mina högst personliga tankar jag delar.

Visst är det intressant med diagnostik och behandling som inte är 100% säker?
Kanske konstig fråga då många lider pga detta. Men om vi bortser från det så tycker jag att det är intressant. När något inte är 100% säkert finns alltid utrymme för diskussion. Det tror jag ni håller med om. Det finns inget svart eller vitt. Det är inte det eller det andra som gäller. Det finns en osäkerhet. En del vill förringa denna osäkerhetsfaktor, och andra är kloka nog att förstå att ta hänsyn till den.

Det är faktiskt en helt ny värld som öppnat sig för mig. En ganska liten värld för de flesta jag känner, dvs grannar, släktingar och arbetskamrater. De tänker inte så mycket på detta som lever ett ”normalt liv”. Visst händer det att någon blir sjuk, tom allvarligt sjuk ibland, men de får ofta den vård som krävs. Deras mormor, eller kusin drabbas av cancer, ja ibland någon som står en närmare än så – någon kanske måste operera hjärtat. Men sjukvården vet då oftast vad de ska göra, och gör faktiskt ett fantastiskt jobb! Oftast går det bra. Vi har en bra sjukvård i Sverige, för det mesta!

Men, när man kommer till detta med kronisk borrelia, då är det betydligt färre som intresserar sig, även inom min vän- och bekantskapskrets, Många tror ju inte på detta. Det är ju trots allt kontroversiellt. Doktorer på TV har ju sagt att det inte finns. Även professorer har uttalat sig i media att det är ytterst ovanligt samt att de flesta som tror att de lider av det, lider förmodligen av ”pseudoborrelia” som man kan läsa om på Dagens Medicin. Pseudoborrelia betyder egentligen bara att det rör sig om borrelia som inte är vetenskapligt bevisad. Men hur ska man vetenskapligt kunna bevisa något när förmågan att fastställa faktum inte existerar?

De borde ju veta. Läkare och professorer måste man ju lita på. De var ju stjärnorna i skolan. Hade femmor i allt utom idrott. men det kunde man ju räkna bort vad jag kommer ihåg.

Jag hade också ganska mycket femmor, men valde en annan väg här i livet och arbetar också med människor, men på ett annat sätt. Jag är också en som ifrågasätter dessa läkare och professorer som uttalat sig i media. Det gillar de inte. Att lyssna på mig går ju inte för sig, eftersom jag vare sig är medicinskt skolad eller har klinisk erfarenhet. Jag har dock ett frågebatteri som jag inte tror att de vill eller vågar utsättas för i direktsändning.

Vetenskapen som de hänvisar till är undermålig och erfarenheten finns inte. För den vetenskap och beprövad erfarenhet som de utgår från baseras på att borrelia är en mindre allvarlig infektion som självläker i många fall (kanske det, men inte i alla fall). Om man har erythema migrans (hudrodnad) så räcker det med en kåvepeninkur i 10 dagar, ja kanske tom de kan slå till på stort och ge doxycyklin i 14 dagar, och i de allra värsta fall tre veckor. Jag säger inte så mycket om det. Det kan säkert räcka för de allra flesta. Men inte för alla! Definitivt inte för de som inte uppsökte vård i tid. Ska det vara så svårt att faktiskt erkänna att de som inte fick adekvat vård i i tid kan ha blivit lite mer svårbehandlade?

Sedan förstår jag inte varför en professor ska smutskasta en stor internationell läkarorganisation som står för de allra senaste forskningarna (ILADS) i ett expertutlåtande till en myndighet (Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd), som ska avgöra frågan om en läkare ska få behålla sin läkarlegitimation eller inte. Ett expertutlåtande ska väl verkligen baseras på strikt kunskap? Den som läst beslutet inser ju direkt att det som yttrats om ILADS är rent subjektivt struntprat. Pinsamt är det minsta man kan säga. Detta medförde enorma konsekvenser för en läkare som gjorde vad han kunde för att få svårt sjuka att må bättre, just utifrån ILADS behandlingsrekommendationer.

Ni har säkert läst flera patientberättelser senaste tiden. Många har blivit bättre tack vare den avlegitimerade läkaren. Ni kan själva göra en bedömning över vem som är mest trovärdig. Så länge vi inte har 100% säkerhet att utgå ifrån, så kan ingen läkare eller professor hävda motsatsen! Det är ren matematik.