Ett inlägg som är läst mer än 5000 ggr på ett dygn och som ännu fler bör läsa!

ab bild
Bildkälla

Det handlar om korrigering av Fake News om fästingburna sjukdomar
Inlägget är ursprungligen publicerat på FSI:s offentliga Facebooksida

Man bör vara försiktig med att avfärda sådant som man inte känner till
Idag är det många tusentals patienter som har influensaliknande sjukdomar och vi har inte förmågan att testa dem för alla mikroorganismer som kan leda till sjukdom. Därutöver bor vi i ett fästingrikt land och känner numera till att en stor andel av fästingarna bär på humanpatogena mikroorganismer. Det gör att vi måste vara mer ödmjuka inför det vi inte känner till, och därför satsa mer på diagnostik och behandling inom svensk sjukvård. Det är också därför denna förening har bildats.

Kommer ni håg våren 2016?
I bl a Aftonbladet kunde man läsa följande:
”Fästingarna är farligare än vad forskarna trott. De kan sprida sjukdomar som ännu inte är kända inom forskarkretsar och vården. Därför riskerar patienter att aldrig få rätt diagnos när de söker vård.”

I artikeln blev även professor Thomas Jaenson citerad från ett uttalande till TT:
”Det finns ett antal människor med sådana infektioner som tycker att de är sjuka, och som går från den ena läkaren till den andra utan att få en korrekt diagnos på vad orsaken är… Jag tror att en hel del av de här patienterna har helt rätt, men vården har inte kunskap eller kapacitet att ställa rätt diagnos.”

I artikeln kunde man även läsa att Jaenson själv gjort en studie i Sverige och Norge som visar att fästingar kan sprida drygt 20 olika arter av mikroorganismer som ofta leder till sjukdomar, ibland långvariga och med symptom som påminner om influensa.

Aftonbladet hade dock skrivit att 45% av fästingarna bar på minst två patogener (uppgiften kom ursprungligen från TT), vilket inte stämde. 45% av fästingarna bar på en patogen, och – hälften – av dessa bar på minst två patogener.

Just denna felskrivning gjorde barnläkaren Mats Reimer en stor sak av i sin blogg.

Vttigare kanske hade varit att faktiskt lyfta upp problemet att det är en väldigt stor andel av fästingar som bär på mikroorganismer som kan överföras till människa och orsaka sjukdom och att vi dels saknar möjlighet att diagnostisera alla mikroorganismer och dels att den diagnostik som är tillgänglig inte har tillräcklig hög träffsäkerhet.

Reimer hänvisade även till den svenska STING-studien (Peter Wilhelmsson m fl) där 2164 fästingar som sugit blod från människor analyserades. Syftet verkade vara att förmedla att risken för att smittas av borrelia är mycket låg. Reimer skrev även: ” Sannolikheten för att bartonella eller Rickettsia helvetica skulle överföras och ge klinisk sjukdom är betydligt mindre än för borrelia, dessa diagnoser är rariteter i Sverige, även om det kanske finns ett visst mörkertal.”

Några månader efter att Reimer mer eller mindre avfärdat Rickettsia som en ”raritet” publicerades en svensk studie av Anders Lindblom där det tvärtemot vad Reimer påstått – med all tydlighet – framgick att Rickettsia är mycket vanligt i Sverige. Mörkertalet var ganska stort…

Kort om Rickettsiastudien
218 personer som nyligen blivit fästingbitna ombads att svara på en enkät och lämna ett blodprov.

96 st (44,0%) av de 218 deltagarna var seropositiva för IgG-antikroppar mot Rickettsia spp. 40 st (18,3%) av de seropositiva deltagarna hade ökat antal titrar vid uppföljningen (3 månader senare), vilket tyder på genomgången eller pågående infektion.

Vanliga symtom var huvudvärk, muskelvärk, luftvägsbesvär. Patienterna hade symtom som är jämförbara med borrelios (LB).
Läs studien i fulltext

STING-studien hade fokus på borrelia
Forskarna konstaterade att tidigare studier pekar på att det kan röra sig om mellan 5 000 och 10 000 borreliafall per år. Men poängterade även att denna uppskattning är baserad på 20 år gammal data och sen dess har fästingpopulationen i Sverige ökat (tiofalt enligt T Jaenson). Med den växande fästingpopulationen har även risken för fästingbett hos människor och risken att drabbas av borrelia ökat.

I studien kan man bl a läsa följande
”Majoriteten av fästingbetten orsakades av nymfer (72 %) och de flesta betten inträffade på benen (50 %). Majoriteten av deltagarna (63 %) upptäckte och avlägsnade fästingarna mer än 24 timmar efter att fästingen börjat suga blod. Fästingens bettställe på kroppen, samt ålder och kön hos den fästingbitne personen, påverkade tiden för att upptäcka och avlägsna fästingen. Fästingar som bitit sig fast i huvudet och i underlivet avlägsnades i regel senare jämfört med fästingar som bitit sig fast på andra delar av kroppen.”

Notering: Det verkar vara från denna studie skrönan kommer – att en fästing måste sitta kvar mer än 24 timmar för att kunna överföra borrelia. Risken ökar givetvis efter 24 timmar, men visst kan man bli smittad även om fästingen tas bort tidigare?

”Var fjärde fästing (26 %) var borreliainfekterad men detta varierade både mellan fästingens olika livsstadier (0-36%) och mellan de undersökta områdena (11-31%).”

”Av samtliga deltagare diagnostiserades 2 % för LB och 2.5 % hade en pågående borreliainfektion (serokonversion) men blev inte diagnostiserade för LB.”
Läs studien i fulltext

Är detta med fästingöverförda sjukdomar ett utvecklingsområde eller inte?

Om Mats Lindström

Jag heter Mats Lindström och min fru är svårt sjuk i ME/CFS sedan 2008. Jag lägger ner en stor tid av min fritid på att försöka finna bra symtomlindring och helst botemedel mot sjukdomen. Det viktigaste i det arbetet tror jag är att synliggöra sjukdomens allvarlighet, att få politiker, forskning och sjukvård, men även allmänheten att förstå vikten av att hjälpa denna patientgrupp som lider oerhört - både av sjukdomen och samhällets okunskap. Min förhoppning är att en biomedicinsk forskning värt namnet kommer igång i Sverige. Jag driver några egna Facebook-grupper där den största heter Databas ME/CFS. Medlemmarna består av både ME/CFS-sjuka och anhöriga från bl a Sverige och Norge.

  1. Lasse

    Synd att våra läkare sätter sina gissningsdiagnoser och skor sig på detta sätt på sjuka. Det kräver väldigt lite av dem och de kan tjäna ockerlöner på enkelt sätt. Husläkare idag ligger på 70 000:- efter kort tid i yrket. Det med enkelt jobb som enbart sänder vidare folk och tar några blodprov. Många i vårt land går med utmattningssyndrom som troligen finns klara orsaker till och kan botas. Det är en populär diagnos som läkare använder för att sälja overksamma piller som lindring. Vissa piller de säljer saknar vetenskap och beprövad metod för detta men ok att sälja för läkare. Läkare blir rika och folk sjukare.Vädjar till folket – sänk lön för läkare så de börjar jobba igen som läkare och ej försäljare.

    Liked by 1 person

  2. Thomas

    Med tanke på din avslutande fråga är givetvis svaret ja. Detta är ett mycket stort utvecklingsområde! Jag är tacksam att du orkar driva frågan. Det är väldigt märkligt att ingen med lön även kan göra det och mycket oroande att läkarkåren inte ser allvarligare på problemet.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: