Försäkringskassans beslut präglas av godtycklighet och brist på information till den försäkrade för att uppnå sina mål

Fler och fler sjuka blir nu utförsäkrade
Försäkringskassans handläggare vid Globenkontoret ringde igår och aviserade att ”de” hade för avsikt att stoppa utbetalningarna för även min sjuka fru. Där gick handläggaren för långt och jag kommer inte att ge mig i detta då hon har fel.
Läs mer om det här

För er som är intresserade att läsa om en del andra svårt sjuka med ME som blivit utförsäkade kan klicka på sökrutan och skriva Försäkringskassan.

Det är skrämmande att inget mer konkret görs
Det är enbart att googla i 10 minuter så kan den mest oinsatte få sig en rätt klar bild över missnöjet och brist på konstruktivt handlande. Jag tror jag sällan skådat ett så starkt kritiserat område där samhället verkligen får bottenbetyg, och övergreppen pågår fortfarande. Inget har hänt som leder till att Försäkringskassans handläggare ska kunna förlita sig på sjukskrivande läkares omdöme. Det behövs en akut handlingsplan som med kraft genomförs på en väldigt kort tidsatt axel. Det har nu varit för mycket snack och ingenting konkret har gjorts på väldigt lång tid. Samtidigt kraschar människor fullständigt både fysiskt och psykiskt av detta som faktiskt tillåts fortgå – helt ofattbart!

Jag kommer nu att sätta mig in i Försäkringskassans rutiner och hur de arbetar. Först och främst kommer jag ha maximalt fokus på min frus ärende – vad som nu gjort att handläggaren anser att min fru kan arbeta.  Att som handläggaren gör, skylla på sin FMR-läkare som inte träffat min fru, är förstås fel. Just det kontoret har nyligen varit ute i media där en handläggare valt att berätta om hur ledningen inrättat en särskild ”expertgrupp” för att öka antalet avslag och om hur ”hårda” handläggare premieras.

Man kan bland annat läsa följande:
”Försäkringskassans kontor vid Globen i Stockholm, avdelningen för sjukpenning, har infört nya arbetsrutiner. Sedan första december 2017 måste varje positivt beslut om sjukpenning efter dag 180, och alla beviljanden av sjukpenning till arbetslösa, granskas av en särskild ”medbedömargrupp” som Försäkringskassan kallar dem.

– Medbedömargruppen består av 4–5 handläggare, våra kollegor. De har handplockats av ledningen och är kända på kontoret för att göra fler avslag än andra, säger handläggaren på Försäkringskassans Globenkontor.”
Läs hela artikeln i ETC här

Insynen är otillräcklig när Försäkringskassans medicinska rådgivare konsulteras
”Försäkrade får svårt att argumentera för sin sak vid ett avslag” säger Nina Karnehed, ISF. Försäkringskassan behöver medicinsk kompetens i handläggningen av många av sina ärenden. Därför finns så kallade försäkringsmedicinska rådgivare, läkare som är anställda av myndigheten. Dessa rådgivare får ofta ett stort genomslag i enskilda ärenden.

Av alla ärenden som ISF har granskat där en medicinsk rådgivare har konsulterats, saknas en eller flera uppgifter i nästan tre fjärdedelar av fallen, vilket gör det svårt att följa ärendets gång.

ISF, som granskat Försäkringskassans användning av medicinska rådgivare slår fast att det finns brister i rättsäkerheten. Till exempel får den försäkrade inte ta del av dokumentationen från konsultationen med de medicinska rådgivarna i tillräckligt hög utsträckning.

Det blir därför svårt för den försäkrade att följa sitt ärende och argumentera för sin sak när Försäkringskassan överväger att fatta ett negativt beslut.

Den försäkringsmedicinske rådgivaren har inte full insyn i utredningen utan ärendet föredras enbart av handläggaren för rådgivaren. ”Det borde bli betydligt mer rättssäkert om man fick se hela underlaget”, säger Nina Karnehed.
Läs hela artikeln

FMR-läkarna träffar inte de försäkrade men kan de överpröva expertläkares utlåtanden? Svar: Nej!
Det bör särskilt uppmärksammas att Försäkringskassans medicinska rådgivare inte träffar den försäkrade. De kan således enbart ta del av labbsvar och objektiva fynd som nedtecknats, men de kan inte själva göra en klinisk bedömning, vilket krävs vid exempelvis fibromyalgi och ME. De kan enbart ge råd till handläggaren på Försäkringskassan. De kan inte själva diagnostisera eller ompröva andra läkares utlåtanden.

Assisterande professor Björn Hammarsköld har i en replik i Läkartidningen påtalat delar av just denna problematik på ett bra sätt:

”…FK:s försäkringsmedicinska rådgivare (FMR) har enligt FK:s eget Metodstöd för handläggare och försäkringsmedicinska rådgivare en enda uppgift: Att översätta medicinska fackuttryck till försäkringskasseska samt bedöma om utredningen är tillräcklig för att fatta beslut.

Men FMR får under inga omständigheter göra medicinska bedömningar om enskilda försäkringstagare om FMR skulle följa FK:s eget metodstöd.

Jag har sett alltför många FMR begå grova tjänstefel då man bryter mot FK:s eget metodstöd och gör medicinska bedömningar av enskilda patienter, skriver medicinska utlåtanden till domstol om enskilda patienter utan att personligen undersöka patienten och underteckna med falska medicinska titlar.

Som FMR är man anställd som Försäkringstjänsteman Utan Beslutsrätt, inte som läkare med medicinska titlar. Använder man då sina medicinska titlar är det föregivande av allmän ställning i strid med 17 kapitlet 15 § brottsbalken och skriver man ett medicinsk utlåtande att företes inför domstol rörande en enskild patient är det ett grovt förfalskningsbrott i strid med 14 kapitlet 1 och 3 §§ brottsbalken…”
Källa