Barnläkaren Mats Reimer skriver på sin blogg på Dagens Medicin om ”borreliakriget” – ”… kontroversen är mellan å ena sidan en överväldigande majoritet av forskare och infektionsläkare, och på andra sidan en liten skara privatläkare (så gott som ingen av dem infektionsläkare), några få forskargrupper och en del mycket aktiva patientföreträdare…”
Oavsett det konsensus en överväldigande majoritet av infektionsläkare har (som Reimer menar), så håller nog de allra flesta av dessa med om att borrelia är mycket svårt att diagnostisera (vid avsaknad av erythema migrans), både tidigt efter infektionstillfället då antikroppar bildas sent, samt efter längre tid då det i huvudsak är serologi som används. Positiv serologi efter lång tids infektion innebär att man antingen har aktiv infektion, eller så kallad genomgången infektion. Infektionsläkare utgår idag oftast från att just dessa patienter har en genomgången infektion. I synnerhet om man tidigare fått antibiotikabehandling.
Han har rätt i att borrelia lätt kan konstateras efter några veckor, i de fall erythema migrans (typisk hudrodnad p g a borreliainfektion) uppträder, men det gör det inte i samtliga fall.
Den vetenskap och beprövad erfarenhet som finns inom området är högst osäker just i de fall man exempelvis varit sjuk i kanske ett halvår eller mer efter ett fästingbett. Det finns idag ingen säker diagnostik som kan avgöra om man har aktiv infektion eller om det beror på kvarvarande symtom efter en infektion, så kallat restsymtom (om man har positiv serologi). Det tror jag han känner till. Negativ serologi utesluter borrelios (så länge man litar på diagnostiken), men långtifrån alla som är kroniskt sjuka med misstänkt borrelios har negativ serologi. Det finns även de med negativ serologi som har aktiv borrelios.
Visst kan han ha rätt i att DualDur-spåret inte är det mest framgångsrika för att säkert fastställa borreliadiagnos. Jag saknar tillräcklig kunskap om det. Att enbart se spiroketer i blod avgör förstås inte om det är borrelia – det kan bara ge en fingervisning. Men faktum kvarstår att vi har inga säkra diagnostiska möjligheter idag. Det borde enligt mitt förmenande även ligga i Reimers intresse att man istället börjar fokusera på andra möjligheter för att kunna avgöra om man har aktiv borreliainfektion eller inte. Att enbart hänvisa till den kunskap som idag finns framstår för mig som orimlig. Den kunskapen behöver utvecklas, vilket även de mest framstående infektionsläkarna i Norden håller med om. I vart fall fick jag det intrycket på konferensen i Oslo som ägde rum i oktober.
Om ni kommenterar på denna sida, var sakliga tack!
Går kroniska sjukdomar att bota? 
Nej, man kan mig veterligen inte utesluta borrelios med serologiska tester (eller andra tester) som Reimer påstår! Reimer går på som vanligt genom att med maktspråk misskreditera sina meningsmotståndare (utstuderad härskarteknik) när han istället borde försöka bemöta punkterna i resolutionen med fakta. Jag tycker att Reimers retorik är både osaklig och genomskinlig, förutom att han far med osanning. Varför han fortsätter på detta sätt är för mig en gåta.
GillaGillad av 2 personer
Ja
-Hittar man tydliga bevis – då behöver det ej heller existera s k borreliakrig.
Sedan måste tester utvecklas långt mer än nuvarande befintliga inom infektionsvården.
Allting handlar heller inte enbart om borrelia, då det finns många andra svåra infektioner att diagnostisera och hantera.
Kunskapen måste utvecklas överallt internationellt.
GillaGillad av 3 personer
Är det någon av de där borrelia-förnekarna som någonsin har svarat på frågan om hur akrodermatit uppstår? Om jag har förstått saken rätt så är det ett symptom som blir synligt på huden efter mycket långvarig borreliainfektion. Tror de att den patient som får detta symptom har varit symptomfri fram tills dess? Eller att infektionen inte har varit aktiv innan detta mycket allvarliga tillstånd uppstår? Är det inte också alldeles otroligt att man kan konstatera att Ötzi, glaciärmannen, hade borrelios i skelettet? Det tror jag nog att jag också har efter mer än fem år av smärtor på exakt samma ställen i vänster ben, smärtor som inte är förklarade av någon svensk läkare, men som enligt min tyska läkare är just borrelios i skelettet – en diagnos han ställde långt innan jag hörde talas om Ötzis hälsobekymmer för 5000 år sen. Jag, och de andra borreliosdrabbade som Mats Reimer förnekar och förhånar, lever nu.
GillaGillad av 2 personer
Jag är mycket tacksam för att våra EU-politiker har antagit en resolution som utgår från patientents perspektiv. Patienterna är maktlösa mot det lilla fåtal (kan dom vara 3-4 st?) som håller Sverige under herrans tukt och förmaning i den här frågan. Om man tittar vilka som styr i Norge, Danmark, IDSA mm så verkar det vara samma sak där, dvs en liten ankdamm. Ankdammen får nu försöka arbeta med resolutionens frågor för att bevisa eller motbevisa istället för att som nu försöka släta över med att påstå att patienter och politiker är okunniga och inte förstår dessa frågor.
GillaGillad av 1 person
Klokskap går före härskartekniker. Jag kan enbart hålla med. Det är tråkigt att vi inte kan komma längre i dessa frågor än att de medicinska företrädarna valt att enbart ha ett förhållningssätt, istället för att hålla med om att här behöver vi göra mer, att det är ett utvecklingsområde. Nu har dock vissa företrädare öppnat upp för att det faktiskt förhåller sig så, framförallt att vi behöver bättre diagnostik inom området. Professor Björn Olsen sade det på Oslokonferensen och han sade det dessförinnan hos Malou Efter 10, vilket är bra. Att utveckla diagnostiken inom området är nödvändigt.
GillaGillad av 2 personer