Enligt en spansk studie är risken stor för kvarvarande symptom efter en covidinfektion, oavsett om man vårdats på sjukhus eller inte.
360 personer som hade vårdats på sjukhus för covid-19, liksom 308 som inte fått sjukhusvård följdes upp två år efter prmärinfektionen. När det gällde kvarvarande symptom svarade 59,7% av sjukhuspatienterna och 67,5% av dem som inte legat på sjukhus att de fortfarande hade minst ett symtom kvar. De vanligaste symptomen var trötthet, värk och minnesproblem.
Antalet symptom i akutfasen hade mer avgörande betydelse för kvarvarande symptom än symptomens svårighetsgrad bland icke sjukhusvårdade. Forskarna menar att detta stämmer med teorin som säger att en hög virusnivå kan skapa ett överdrivet immunsvar som i sin tur kan bidra till postcovid.
WHO har tidigare gått ut med att 10-20% av de som drabbas av covid även riskerar postcovid som diagnos.
Det finns ett stort antal symptom beskrivna vid postcovid, men de vanligaste att beakta enligt svensk sjukvårds kunskapsstöd är följande:
Dyspné och en brännande känsla vid djupandning
Trötthet, uttröttbarhet efter fysisk aktivitet
Kognitiv funktionsnedsättning såsom nedsatt koncentrationsförmåga
Bröstsmärtor
Nedsatt luktsinne
Hosta
Ångest och depression
Lägesintolerans, det vill säga hjärtklappning, ofta kombinerat med yrsel och illamående vid uppresning från liggande
Postinfektiösa tillstånd även orsakat av andra infektioner är vanligt. Tyvärr är kunskapen om detta låg. Sverige behöver ett nationellt kunskapscentrum knutet till universitet och forskning. Därutöver behövs specialistkliniker i hela landet, så att alla drabbade kan få adekvat hjälp. Det behöver tas ett helhetsgrepp om postcovid, ME och Post Lyme Disease Syndrome.
Går kroniska sjukdomar att bota? 