AI skulle kunna bidra mycket till att fler kan må bättre
Sammanfattning
Artificiell intelligens (AI) skulle kunna användas för att matcha subgrupper som har blivit friska med de subgrupper som fortfarande är kroniskt sjuka efter en infektion. För att underlaget ska vara tillräckligt kvantitativt och kvalitativt bör de som hamnat i en längre tids remission, eller åtminstone blivit så pass bra att de i huvudsak har återgått till sitt normala liv även ingå i referensgruppen/spetsgruppen.
Genomförande
För att genomföra detta behöver man först och främst samla in enkätdata (eller intervjuer) från personer som har blivit bättre/friska. Enkäten bör innehålla frågor om bland annat insjuknande (eventuellt känd infektion), hur länge man var sjuk, symptombild, eventuell samsjuklighet och vilken behandling de har fått.
Genom att analysera denna data kan man använda AI-teknik för att skapa olika spetsgrupper av personer som har blivit friska och matcha dem med olika subgrupper med de som är fortsatt sjuka. Exempelvis Maria som insjuknade efter EBV kanske kan matchas med subgrupp ”7” utifrån sin unika situation. Tomas som blev sjuk av ett fästingbett efter subgrupp ”2” efter sin unika situation osv.
Åtminstone kan man jämföra data från de olika grupperna för att identifiera eventuella skillnader i sjukdomsförloppet och behandlingen som kan användas för att förbättra behandlingsresultaten för personer som fortfarande är sjuka.
Utmaningar
För att kunna genomföra detta behövs:
- Intresse från ett AI-tech-företag
- Intresse från forskare/läkare med kunskap om postinfektiösa tillstånd
- Hjälp med att sprida projektet för större patientunderlag, där de som svarar även godkänner regler enligt GDPR (behandling av personuppgifter)
- Behandlande läkare och övrig vårdpersonal inom ramen för en mångårig studie som dessförinnan måste vara godkänd av etikprövningsnämnden
- Finansiärer
- Säkert något mer…
Fördelen med att arbeta på detta sätt är att det sannolikt går fortare att få fram adekvata behandlingar för alla de som idag är sjuka, exempelvis i Postcovid, ME efter infektion, Post Lyme Disease mm. Alternativet är att avvakta bättre diagnostiska möjligheter för att utreda orsaken till de olika postinfektiösa tillstånden, och där finns vad vi idag vet betydligt större utmaningar.
Visst, det kan krävas att minst 1000 personer som blivit bättre/friska ställer upp. Det är förstås den största utmaningen i ett förhållandevis litet land som Sverige är i sammanhanget. Ett internationellt samarbete skulle förstås förordas.
Har vi några som stämmer in på punkt 1-5 med resurs och ambition till att fler kroniskt sjuka kan få snabbare och adekvat hjälp till att få sina liv tillbaka?
Mkt bra förslag. Håller tummarna att några på rätt nivå, kan nappa på detta. Troligtvis samhällsekonomiskt lönsamt i förlängningen, förutom de humanitära vinsterna.
GillaGillad av 1 person
Tack, vi får hoppas att många ser möjligheterna.
GillaGilla
Hvis man tror at AI vil gjøre noe godt for menneskeheten, så skjønner man ikke hvilken tid vi lever i.
GillaGilla
mycket intressant synpunkt och tips, Jag fick Neuroborrilit förra sommaren, kände mig dålig, illamående yrsel balansproblem, fick pencillin 10 dagar, blev inte av med detta fick åka till Hudding neurologen och tog prover och magnetröntgen, öron o balanstest, jag har varit bättre men det försvinner inte helt med balansen och trötthet yrsel, ,har inget mer att göra? testat en Frekvensmaskin lite bättre,
bra om man kunde ta detta på mer allvar och få mer hjälp. Tack för du orkar kämpa för dig och alla
GillaGilla