Året som gått och Gott Nytt År

Först vill jag tacka er alla för att ni läser denna blogg!
För ett tag sedan passerade antalet besökare hela en miljon! Det är fantastiskt många för att vara en blogg med rätt smalt intresseområde.

Mycket av det jag skriver handlar egentligen om referat från studier och vetenskapliga artiklar, men jag har även fått en fördjupad förståelse för sjukdomen mest tack vare den dagliga kontakt jag har med många ME-patienter, inte minst genom Facebook-gruppen Databas ME/CFS som jag startade för 3 år sedan.

Kunskapen och förståelsen för diagnosen är mycket låg hos primärvården, Försäkringskassan, politiker och media. Svenska Dagbladet @HenrikEnnart ‏förtjänar en guldmedalj för sin långa och mycket bra artikelserie som beskriver hur svårt det är att leva med diagnosen och den okunskap och faktiskt ointresse samhället visar för att patientgruppen ska få ett bättre liv.

Jag vill även återigen passa på att ge en känga till Dagens Medicin som överhuvudtaget kan tillåta att felaktig information om diagnosen återkommande ventileras i en av deras bloggar. Det gör att framförallt ännu fler läkare inom primärvården anser att diagnosen ”ME/CFS” är en psykosomatisk sjukdom och därmed ska behandlas som sådan. Förväxling med utmattningssyndrom, depression mm, som också är mycket svåra tillstånd, ska behandlas annorlunda! Symtomen kan självklart förekomma sekundärt hos vissa ME-patienter. De allra flesta med ME har dock insjuknat på grund av en eller flera allvarliga virusinfektioner och därefter aldrig blivit friska. Om man utgår från det så inser de flesta att det självklart har med immunförsvaret att göra. Att då behandla alla som att det är psykosomatiskt orsak försämrar förstås tillståndet. Bara att besöka en läkare kan få många att bli helt utslagna i dagar och veckor.

Här kommer ett axplock från de upptäckter som gjorts framförallt det senaste året

ÄMNESOMSÄTTNING

Fluge och Mella, 2016; Armstrong et al., 2015  har oberoende av varandra konstaterat fel i cellulär energiproduktion hos ME-patienter
I stort handlar det om glykolys, dvs processen som bryter ner kolhydrater och sockerarter (omvandlas till glukos i kroppen). Det har konstaterats att andra energiproducerande reaktionsmetaboliter var förhöjda, vilket kan indikera en typ av metabolisk kompensation för denna dysfunktion. Till exempel visar aminosyror och proteiner tecken på att brytas ner fortare.

Fluge och Mella har visat att brist på metabolism av glukos leder till ökad laktatbildning samt ökad konsumtion av vissa aminosyror som bränslealternativa vägar för ATP-produktion. De refererar även till en äldre studie med 100 CFS-patienter som jämfördes med 82 friska kontroller, där man påvisat färre aminosyror vid urinprov.

Armstrongs forskarteam föreslår att aminosyror kan användas mer för att ge en tillräcklig kolhydratkälla till mitokondrierna eftersom glukos verkar vara svårt att ta upp för ME-patienter.

I en annan studie har man funnit att det råder brist på ökning av AMPK vid fysiskt ansträngning jämfört med frisk kontrollgrupp, vilket leder till nedsatt stimulering av glukosupptag vid fysisk ansträngning. Aktivering av AMPK skulle därför kunna vara av intresse att prova. Läkemedelet Metformin som används vid diabetes har sådana egenskaper.

Flera studier tyder nu på att den djupa och smärtsamma brist på energi som ses hos ME-patienter i många fall kan bero på att de förlorar sin förmåga att på ett normalt sätt förbränna kolhydrater för att generera cellulär energi. Kroppen tvingas då att byta till mindre effektiva sätt att generera energi på och istället förlita sig mer på ”lägre bränslen”, såsom aminosyror och fetter. Denna typ av metabolisk brytare producerar laktat, vilket kan orsaka smärta och utmattning när det ackumuleras i musklerna.

Tillsammans skulle detta kunna förklara både energibrist och varför ansträngning kan vara utmattande och smärtsam.

Könsskillnader
Fluge och Mella studerade aminosyror hos 200 ME-patienter och jämförde med 102 friska kontroller. Nivåerna av vissa aminosyror i blodet hos kvinnor med ME var onormalt låga – specifikt för de typer av aminosyror som kan användas av kroppen som en alternativ bränslekälla.

Dessa brister observerades inte hos män, men det kan bero på att män tenderar att extrahera aminosyror till energi från sina muskler, istället för deras blod. Och forskarlaget såg högre nivåer av en aminosyra som är ett tecken på en sådan process.

”Det verkar som att både manliga och kvinnliga ME-patienter kan ha samma hinder i kolhydratmetabolism till energi, men de kan försöka kompensera det annorlunda”, säger Fluge.

Båda könen hade höga nivåer av flera enzymer som är kända för att undertrycka pyruvatdehydrogenas (PDH), ett enzym som är viktigt för att flytta kolhydrater och sockerarter till en cells mitokondrier – ett viktigt steg för att fullt ut utnyttja socker för energi.

Det beror inte på en sak
Något gör att kroppen byter från att förbränna kolhydrater till ett mycket mindre effektivt sätt att tillverka energi, men det finns fortfarande osäkerhet om hur exakt detta störs.

”Vi tror inte att det bara är PDH”, säger Chris Armstrong vid University of Melbourne i Australien, ”Vi anser i stort sätt att det är ett problem med sockrets metabolism.”

Resultatet skiljer sig inte från svält, säger Armstrong. ”När människor står inför svält, använder kroppen aminosyror och fettsyror för att tillverka energi…”. Vi tror inte att någon enzymbrist i ämnesomsättningen kommer att vara svaret på ME, precis som inget ensamt enzym är orsaken till någonting som orsak till viloläge”, säger Robert Naviaux vid University of California i San Diego.

Naviaux et al., 2016 – fann betydande minskningar av metaboliter som leder till tanken på långsammare metabolism hos ME-patienter – likt dvala. Han fann också förändringar i viktiga cellmembranföreningar, som sphingolipider och kolesterol.
Enligt Naviaux måste cellerna (vari mitokondrierna finns) kunna övervaka sin närliggande miljö efter hot med hjälp av en mängd olika receptorer. Det kallas för purinerg signalering.

Det som är mycket intressant är att Naviaux funnit att utanför cellen är ”extracellulär ATP” (eATP) en (av flera) farosignaler som leder till att cellerna blir stressade. Fenomenet kallas för Cellriskresponsen (CDR), vilket kan triggas av olika saker som infektioner, stress, genetik mm. Problemet enligt Naviaux är inte aktiveringen av CDR utan att stänga av CDR när det tjänat sitt syfte. Här drar han paralleller med autism där han testat läkemedlet Suramin, som han inom kort kommer prova i en pilotstudie på ME-patienter. Suramin återställde 17 olika typer av signalering cell till cell när det användes på autistiska barn.

Leptin-nivåer korrelerar med både ME- och Fibromyalgisymtom
Leptin är enligt Jarred Younger det som bäst förutsäger en god eller dålig dag både hos de som lider av ME respektive Fibromyalgi. Han har testat att ta blodprov dagligen på ME- och Fibromyalgipatienter under 25 dagar och då tittat på olika markörer och jämfört med mående.

Youngers slutsats
Om nivån av leptin i ditt blod är högt, kommer du ha en svår ”utmattningsdag” eller en svår ”smärtdag”. Om det är lågt, kommer du ha en relativt bra dag.

TARMBAKTERIER (MIKROBIUM)

Giloteaux et al., 2016 bekräftade tidigare resultat som visar att 83% av ME-patienter har andra typer av tarmbakterier än friska individer (dysbios), med förhöjda specifika typer av bakterier (Firmicutes och Bacterioides). Blodmarkörer indikerade också förhöjt svar på bakterier efter fysisk aktivitet, vilket medför läckage av tarmbakterier i blodet.

Shukla et al. 2015: Sepsis som en egenskap hos PEM
Shuklas forskarteam fann att blodprover 15 minuter efter ett cykeltest visade en ökning av bakterier i blodet hos ME-patienter men inte hos friska kontroller. Ökad förekomst av tarmbakterier fanns i blodet i upp till 48 timmar efter cykeltestet. Det kan vara orsaken till den ansträngningsutlösta försämringen (PEM).

NEUROLOGISKT

Mathew et al., 2008; 2010; 2012; 2017: Ökad laktatbildning leder till dåligt blodflöde till hjärnan
Flera studier visar ökad cerebrospinal laktat hos ME-patienter jämfört med olika kontrollgrupper. Detta är signifikant eftersom laktat produceras av celler när syrenivån är låg. Detta innebär dåligt blodflöde till hjärnan hos ME-patienter.

Det finns många övertygande bevis om att ME/CFS är en neuroinflammatorisk sjukdom. Det vill säga att det existerar inflammation i centrala nervsystemet, som hjärnan ingår i. Många vet att inflammation ställer till med än det ena och det andra. Det kan leda till total utmattning/energilöshet, smärta och andra symtom. Problemet är att de studier som gjorts är små.

Redan 1994 förekom SPECT-avvikelser hos 13 av 16 patienter med ME, jämfört med tre av 14 friska kontrollpersoner.

Montoya 2014
15 ME–patienter jämfördes med friska. ME-patienterna hade signifikant minskad vit materia i hjärnan vid magnetröntgen (MR). Uttrycket ”vit materia” betecknar i stor utsträckning de långa, blodiga nervbanorna som bär signaler. Detta kan påverka både behandling av information och att förmedla information från en del av hjärnan till en annan.

ME antas därför bero på en kronisk inflammation i hjärnan, möjligen som ett långvarigt immunologiskt svar på en ännu inte specificerad virusinfektion enligt Montoya.

Nakatomi 2014
9 ME-patienter jämfördes med friska. I den japanska studien fann man genom PET att graden utbredd neuroinflammation hos ME-patienter var starkt korrelerad med hur allvarlig trötthet, smärta och kognitiva problem är. Studien fann även bevis för omfattande inflammation i hjärnan hos ME/CFS-patienter. De inflammerade områdena reglerar retikulära aktiveringssystem som påverkar vakenhet, smärtkänslighet, kognitiv nedsättning och humör.

Nakatomi föreslår två möjliga orsaker till neuroinflammation

1. Skada på en del av hjärnan som orsakar överansträngning som leder till överbelastning av N- metyl-D-aspartat-receptorer

2. Immunförsvaret har förblivit aktivt mot en initial infektion

Shan 2016
15 ME-patienter jämfördes med friska. ME-patienterna hade signifikant minskad vit materia i hjärnan vid magnetröntgen (MR).

Pågående PET-studie – ME-mottagningen Stora Sköndal
Just nu pågår en Microglia-PET studie i samarbete mellan Stora Sköndal och Karolinska institutet. Man undersöker 10 st ME-patienter avseende serotonin-transportör (SERT) och (11C)PBR28 som mäter graden av inflammation i hjärnan.

Jarred Younger 2016
Yonger har visat att ME-patienter har ”hjärnfeber”. ME-patienter hade i snitt 38 grader i hjärnan och frisk kontrollgrupp 37.5 grader. Förhöjd temperatur i hjärnan indikerar inflammation.

Andreas Finkelmeyer 2017
45 ME-patienter skannades via en 3-Tesla MRI- skanner och jämfördes med 30 friska kontroller.

Patientgruppen uppvisade ökad grå materia i kärlcortex och delar av limbiska systemet samt minskad vit materia i mellanhjärnan och tinningloben (temporal lobe).

I övrigt förekommer mjölksyra i hjärnan enligt studie
Forskare i New York har mätt nivåerna av en metabolit som kallas laktat i cerebrospinalvätskan (den vätska som omger hjärna och ryggmärg) hos 19 ME/CFS-patienter, 31 personer med egentlig depression och 23 friska kontrollpersoner. De genomsnittliga laktatnivåerna var högst i ME-gruppen (0,92 enheter) jämfört med friska försökspersoner (0,04). Gruppen med depression hade en mellanliggande nivå (0,40). Dessutom fann forskarna en signifikant korrelation mellan laktat och mental trötthet hos ME-patienter, men inte hos deprimerade patienter eller friska kontroller.
Källa (sid. 13 i PDF-filen)

Definitioner
Magnetisk resonanstomografi (MRT)
MRT, i dagligt tal MR eller magnetkamera, ger tvärsnittsbilder av kroppens mjukdelar och används främst för att studera anatomi och fysiologi.

Positronemissiontomografi (PET)
PET är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på användningen av radioaktivt märkta molekyler. Med dessa kan man exempelvis följa ämnesomsättningen i ett organ eller följa hur olika substanser rör sig i kroppen. PET ger sämre upplösning än MR men är bättre på att följa molekylära skeenden och funktion.

SPECT är ett alternativ till PET, skillnaden ligger i användningen av olika radioaktiva ämnen.

IMMUNOLOGISKT

Sökningen efter ett specifikt virus eller bakterie som orsakar ME har inte lyckats, även om det finns bevis för att vissa infektioner är mer troliga att orsaka sjukdomen, och att många studier visat att många mår bättre av antiviral behandling.

ME kan förekomma vid epidemiska utbrott, vilket kan medför en infektiös orsak som är inledd tillsammans med eventuellt en genetisk känslighet. Många med ME insjuknar efter en allvarlig infektion.

Cytokinstudier – Många cytokiner, kemikalier relaterade till inflammatorisk respons, har befunnits vara förhöjda i patientserum. Vissa forskare har upptäckt ett allmänt mönster av ökad inflammation tidigt i sjukdomen och en mer immunsupprimerad bild efter långvarig sjukdom (Lipkin & Hornig, 2015; Russell et al., 2016). En andra uppsättning forskare fann att dessa cytokiner korrelerade med svårighetsgrad (Montoya et al., 2017).

NK-funktionsstudier – En sammanfattning av Strayer et al. (2015) fann att av 17 studier på ME-patienter visade 15 sänkt NK-cellfunktion. En av de senaste studierna om NK-funktionen av Fletcher et al., 2010, visar en signifikant skillnad mellan NK-cellfunktionen hos friska kontroller och ME-patienter.

Autoantikroppstudier – Flera studier har funnit tecken på autoimmunitet hos ME-patienter

Förhöjt ANA

Anti-kolinerga muskariniska antikroppar (Loebel et al., 2016)

B-adrenerge antikroppar (Loebel et al., 2016)

Anti-serotoninantikroppar ökade hos nästan 2/3 av patienterna i en patientstudie med 117 ME-patienter (Maes et al., 2013).

HJÄRTA OCH KÄRL

Hjärtvolymen är mindre hos ME-patienter
Dr Julia L Newton et al. har i en studie visat att ett specifikt hormon har för höga värden hos patientgruppen, vilket också ses vid vid hjärtsvikt. Hormonets uppgift är att minska volymen av kroppsvätskor som blod och urin. Uppgifterna är intressanta då det finns studier som även visar att ME-patienter har för låg blodvolym som kan orsaka POTS.

BEHANDLINGAR SOM INTE FUNGERAR PÅ GRUPPNIVÅ

PACE-Trial var en studie som utgick från gradvis ökad träning och KBT-behandling för CFS-patienter enligt Oxfordkriterierna (ej krav på PEM som svenska patienter normalt har).

Studien publicerades ursprungligen som lyckad. En majoritet av ME-forskare och kliniker var dock mycket skeptiska till dess påståenden, bl a eftersom The Institute of Medicine (IOM) beskriver metoden som mycket kontroversiell för patientgruppen.

Många problem med studien identifierades. Mest betydande var att man inte fann någon skillnad mellan aktivitetsnivåerna vid uppföljning av de ursprungliga deltagarna. Även de subjektiva förbättringar som rapporterades stämde inte. Samma nollresultat konstaterades i deras liknande FINE-studie på långsiktig uppföljning. Lancet har ännu inte återkallat studien, men PLOS ONE har flaggat det och utfärdat ett uttryck för oro.

Det har förekommit en rad artiklar som diskuterar bristerna i PACE-studien, särskilt David Tuller i Berkeleys serie, Trial By Error, som publicerats på Racaniello of Columbia Virology Blog.

Rituximab/Mabthera visade sig ha samma resultat som placebo

Anakinra, IL1-hämmare visade inte mycket bättre resultat
Studien var dock mycket kort (4 v). Förutom resultatet upptäcktes intressanta avvikelser på förhöjda nivåer av cytokinerna IL-12 och CSF-1, där IL-12 spelar en viktig roll i autoimmuna sjukdomar som MS och andra inflammatoriska sjukdomar, exempelvis Psoriasis och tarminflammationssjukdomar. CSF-1 har betydelse för makrofager samt bekämpning av virusinfektioner.

ÖVRIGT PÅ GÅNG (ett axplock)

Open Medicine Foundation
Jag lyssnade på Ron Davis sammanfattning av Open Medicine Foundations forskning häromdagen. Den var intressant.  Med hjälp av nanonålar har de upptäckt vissa skillnader i hur cellerna reagerar på ett salt hos ME-patienter jämfört med friska kontroller. Skillnaden är så pass signifikant att det åtminstone skulle kunna leda till en biomarkör. Mer intressant kan förstås vara varför. De ska utveckla metoden, men även jämföra med andra patientgrupper för att se om fenomenet är unikt för ME-patienter.

De har även upptäckt att ME-patienter ofta har sammanklibbat blod och en annorlunda färg på blodet. Sammanklibbat blod leder förstås till avsevärt sämre syresättning och i övrigt brist på näringsämnen för kroppens celler.

En annan sak som Davis nämnde var att ME har mycket likheter med diabetes när det gäller just avvikande markörer. Förbigående nämndes även att man testar läkemedlet Metformin på en ME-patient. Ett läkemedel mot diabetes som bland annat höjer nivån av AMPK och därmed ökar metabolismen av kolhydrater (glukos). Att det finns vissa likheter med diabetes är intressant då det finns enormt mycket forskning om diabetes. Där finns nog en del att lära.

En annan sak som är intressant som tidigare nämnts är att friska celler som applicerades i ME-patientens blodserum fick dem att visa samma metaboliska abnormiteter som patientceller. Så det verkar vara något knas i blodet.
Källa

Australien
Immunolog och Professor Sonya Marshall et al. Vid Griffith University I Australien har upptäckt att sjukdomen är relaterad till problem i jonkanalerna som transporterar kalcium till kroppens celler. Kalcium krävs av nästan alla celler i människokroppen och är avgörande för att hjälpa immunförsvaret mot virus eller andra infektioner.

”Gold Coast-teamet” har visat att patienter med ME har lägre kalciumnivåer på cellnivå, och cellerna lagrar mindre kalcium varför de anser att det är grundorsaken till sjukdomen.

Kalciumsignalering är avgörande i hjärnan och ryggmärgen, även i bukspottkörteln där det hjälper till att reglera insulinsekretionen. Det är också involverat i blodkärl, hjärtat, mag-tarmkanalen, njurarna och hjärnans sjukdomar.

De håller nu på med att ta fram ett blodprov för att identifiera avvikelserna. Arbete pågår med ett ledande patologiföretag för att förfina testet och professor Marshall Gradisnik säger att testet kommer att bli avgörande för de tusentals patienter som ibland måste vänta i åratal för att få en förklaring till sin ohälsa.

Nu är forskarlaget på jakt efter potentiella behandlingar för sjukdomen. De tittar på blodtrycksmedicin och andra läkemedel som riktas mot receptorer som leder till mer kalcium i celler. Det handlar helt enkelt om billiga och vanliga läkemedel som redan finns på marknaden och används för andra sjukdomar, så vi vet att de är säkra att använda och snabbt kan köpas in för ett nytt syfte. Forskarteamet testar nu Nifedipin (varumärke Adalat) på immunceller i laboratoriet. Medan det blockerar kalcium som kommer till hjärtat fungerar det på motsatt sätt i celler som stimulerar kalciumreceptorer säger Dr Staines.

USA
Ampligenstudien (immunmodulerande läkemedel) väntar vi förstås på, men den blir klar för publicering först 2019.

Norge
Norska forskningsrådet har fördelat 30 miljoner norska kronor till fyra olika forskningsprojekt där bl a fekaltransplantation finns uppräknat.

Sverige
Jag hoppas även Sverige kan komma igång med lite mer forskning om ME. Ingen skugga över de som pågår, som bl a är på följande orter:

Stockholm
Stora Sköndal 
(PET som nämnts ovan)
Bragees kliniker
(flera ansökningar inlämnade)

Uppsala
Jonas Bergquist som är professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet fokuserar framförallt på markörer som har med centrala nervsystemet och hjärnans inblandning att göra. Det handlar då om olika proteinavvikelser.

Göteborg
Gottfrieskliniken ser nu tillsammans med Björn Regland över samsjuklighet mellan fibromyalgi och hypothyreos. Båda diagnoserna, men främst fibromyalgi, är väldigt vanliga i kombination med ME.

Ovan är på intet sätt heltäckande utan ska enbart ses som ett axplock – Gott Nytt År!

Mats Lindström

 

Om Mats Lindström

Jag heter Mats Lindström och min fru är svårt sjuk i ME/CFS sedan 2008. Jag lägger ner en stor tid av min fritid på att försöka finna bra symtomlindring och helst botemedel mot sjukdomen. Det viktigaste i det arbetet tror jag är att synliggöra sjukdomens allvarlighet, att få politiker, forskning och sjukvård, men även allmänheten att förstå vikten av att hjälpa denna patientgrupp som lider oerhört - både av sjukdomen och samhällets okunskap. Min förhoppning är att en biomedicinsk forskning värt namnet kommer igång i Sverige. Jag driver några egna Facebook-grupper där den största heter Databas ME/CFS. Medlemmarna består av både ME/CFS-sjuka och anhöriga från bl a Sverige och Norge.

  1. Ulrika-Mari

    Gott nytt år Mats, till dig och din familj!
    Tack för att du kämpar för oss!

    Liked by 1 person

  2. Rosita Hellberg

    Tack för allt arbete och intressanta forskningsresultat dom du så fint sammanställer och förmedlar till oss. En ovärderlig insats gör du Mats och resten av er i styrelsen för FSI. Stort tack och en önskan om ett riktigt bra och framgångsrikt år 2018 ❤️

    Liked by 1 person

  3. Ammie

    Jag säger WOW Mats. Du är helt fantastisk 😍
    Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag dig , Claudia och övrig familj.
    Tillsammans är vi starka med dig och övriga som kämpar för oss sjuka…ett varmt tack även till dom 🤗💞

    Liked by 1 person

  4. Katarina

    Stort och varmt tack för allt du förmedlar Mats!🌹 Du ger oss sjuka genom detta hopp och ork att fortsätta kämpa.
    Gott nytt år till dig och din familj! 🌟

    Liked by 1 person

  5. Annica Lager

    Tusen tack för allt du gör för oss ME-sjuka! Ditt engagemang och stora kunnande är ovärdeligt! God fortsättning på det nya året Mats, Claudia och era vackra flickor!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: